Tre sätt att höja värdet på kedjan inför en försäljning eller notering

Due Diligence är ett vitt begrepp och utgör ett flertal arbetsprocesser för att analysera ett företag, exempelvis inför ett förvärv. Begreppet används även på svenska och förkortas DD. Ett alternativt svenskt begrepp är företagsbesiktning. Ofta är det jurister som utför besiktningen men även andra experter kan komma i fråga. Det är vanligast att parten som är intresserad av att köpa ett företag (målföretag) initierar företagsbesiktningen, och detta kan ske öppet eller dolt. Det är alltså möjligt att påbörja en undersökning av ett intressant målföretag utan att meddela målföretaget detta. Då är det primärt externa källor som utgör den initiala analysen, bedömningen sk öppen information.

En varumärkesägare, ägare av en kedja eller franchisegivares viktigaste åtagande i den löpande driften är att upprätthålla och utveckla kvaliteten i kedjans utförande av konceptet. Varumärkesägaren måste därför skapa ett väl utvecklat system för att följa upp, kontrollera och förbättra hur varje lokal enhet eller franchisetagare använder sig av framtagna koncept och varumärken. En grundläggande förutsättning för att kunna bygga, upprätthålla och få en god värdering av en franchisekedja är att varumärket går att skydda. Det är även, självklart viktigt att varumärket går att fylla med positiva erfarenheter för en kundgrupp.

En företagsbesiktning kan omfatta många olika aspekter. Fokus är ofta kommersiell, finansiell och juridisk besiktning – här granskas självklart affärsidé, konkurrensläge, eventuella patent, varumärkesskydd och andra immateriella tillgångar men även organisation och ledning samt hur internkontroll för upprätthållande av kvaliteter sker. Den juridiska besiktningen (legal due diligence) berör alla juridiska aspekter av företaget – inte minst att företaget följer de lagar och regler som berör verksamheten. Om det är en organisation med många geografiskt spridda och egna juridiska enheter behöver samtliga uppfylla lagar och regler. Det duger inte att ”nästan alla” gör det då samtliga arbetar under samma varumärke.

Compliance management handlar om att på ett systematiskt sätt säkerställa att lagar och regler efterlevs och att kunna ”visa upp” hur dessa lagar och regler efterlevs. I Sverige är stora områdena att efterleva miljö, arbetsmiljö och arbetsrätt. Sedan kan det självklart vara så att verksamheten lyder under en mängd olika regler och lagar. Därutöver kan det finnas krav från både specialmyndigheter och branschsammanslutningar.

Effekten av att följa dessa lagar och regler är till exempel en god arbetsmiljö eller att miljöpåverkan ligger inom vad som är norm. När detta kan påvisas minskas den risk en potentiell köpare tar. En verksamhet som är välskött värderas högre än en som är misskött eller en där skötseln inte kan påvisas. Struktur och ordning på tillstånd är en särskild punkt att vara uppmärksam på vid DD av en kedja. Antingen har alla lokala enheter god ordning på sina centrala dokument och tillstånd eller så har de inte det. Har de det, blir värdet på kedjan högre än om de inte har god ordning eller till och med saknar vissa tillstånd.

Även om det i Sverige ännu är förhållandevis ovanligt, blir det allt vanligare med olika former av utökad besiktning med ett större fokus på organisatorisk företagsbesiktning (organisational due diligence). Denna typ av besiktning innebär en fördjupad granskning av kultur, personal, kunskap, internkommunikation, policys, arbetsmiljö, etcetera. Strukturer och stabilitet i form av välskötta ledningssystem och rutiner. Centrala dokument som visar hur företagets operativa verksamhet fungerar. Huruvida det finns ett systematiskt kvalitetsarbete, och så vidare.  Kort kan sägas att det är tre saker som, ur min aspekt (förstår att det finns ett flertal andra dimensioner) ger en högre värdering av kedjan:

1.    Förmåga att påvisa organisatorisk styrning och en etablerad kultur för ständiga förbättringar
Det är aldrig nuet som köps, det är den förväntade framtiden. En kedja eller ett varumärke som visar hur det har förmåga att ständigt förnya sig i en snabbföränderlig värld högre värde än en kedja som inte kan det.

2.    Förmåga att påvisa hur varje enhet arbetar för att följa lagar och regler
En av de högsta riskerna vid investering eller köp av ett bolag, är att det finns områden där företaget faktiskt bryter eller har brutit mot gällande lagstiftning. Det köpande bolaget kan då ärva problem som riskerar att sänka hela bolaget.

3.    Förmåga att påvisa långsiktig hållbarhet – social, ekonomisk, ekologisk
Exemplen är många där en intressent köpt en kedja eller ett företag, och det har efter några år visat sig att marken är förorenad eller att produkter sålts som innehållit gifter eller cancerogener. Byggnader har visat sig vara bristfälliga med allvarlig miljöpåverkan som följd. Att som målföretag/målkedja kunna påvisa ett systematiskt förhållningssätt och compliance på var enda lokal enhet är centralt för att ingjuta förtroende, vilket i sin tur ökar värdet på kedjan.

Är det en kedja som är målorganisation behöver det köpande företaget säkerställa att alla enheter som arbetar under varumärket har kvalitetsledningssystem, compliance management samt följer lagar och regler. Det är en särskild utmaning för kedjor och mycket stora företag att genomföra och säkerställa lagefterlevnad, compliance. Ett skäl är att de utgörs av många geografisk spridda arbetsplatser och medarbetarna träffas inte varje dag – det finns inte automatiskt en gemensam arbetsplatskultur. Samtidigt finns det ett gemensamt varumärke att värna om. Och det är det varumärket som intressenten vill köpa.  Kort sagt: Investering i kvalitetsledning och compliance är inte endast lönsamt i drift, det är även av central vikt för att öka värdet på kedjan eller företaget.

10 trender kedjor inom fordonsbranschen ska blunda för om de vill göra en Kodak

Det USA-baserade Eastman Kodak Company har det senaste årtionde fått fungera som exempel på ett företag som inte lyckats förstå förändringar i omvärlden i tillräckligt hög takt. Företaget som bildades år 1881 förstod inte innebörden av digitaliseringen och mobiltelefonutvecklingen och krympte dramatiskt under 2000-talet. Företaget används som exempel beträffande teknisk disruption och ovilja att se förändring.

Fordonsbranschen och eftermarknaden för fordon är under förändring. Flera ledande analytiker menar att nyckeln till framgång för verkstäderna och kedjorna är att förstå de trender som kommer att påverka marknaden samt att utveckla strategier för att på ett dynamiskt sätt kunna möta förändrade marknader och nya kundbehov. Några av de megatrender som många analytiker står enade om kommer att påverka är:

1.     Mobilitet
När begreppet mobilitet används av analytiker beträffande fordonsområdet innebär begreppet ett mindre fokus på själva bilen och ett större fokus på att flytta människor och gods. Bilen som idé utmanas. Det blir svårare att särskilja vad som är vad; exempelvis vad som är kollektivtrafik, vad som är taxi och vad som är en bilresa.

2.     Självkörande bilar
Vanligtvis presenteras denna utveckling som ett skeende i fem steg. Från stöd i körningen till helt autonoma bilar. En aspekt i detta är att skador på bilar och människor anses komma att minska. Här går röster och åsikter isär om hur snabbt tekniken kommer att få genomslag.

3.     Digitaliseringen i bred bemärkelse
Digitaliseringen har en direkt inverkan genom att tillverkaren, bilen, verkstaden och andra parter kommunicerar med varandra digitalt. Inom området ryms även saker som reservdelshandel B2B och privatpersoners ändrade beteende och livsstil i förhållande till hur de transporterar sig.

4.     Delningsekonomin
Delningsekonomi innebär olika arrangemang för att hyra, dela eller låna saker istället för att själv äga dem. Exempel är taxitjänsten Uber, övernattningstjänster som Airbnb, bilpooler och tjänster som uthyrning av mötesrum företag emellan. Vid ett projekt vid Integrated Transport Research Lab, KTH beskrivs villigheten att dela bil som ett av de mest avgörande fenomenen gällande fordonssektorns framtid.

5.     Elektrifieringen av transportsektorn
Det är kanske den trend som anses få störst effekt på eftermarknaden där efterfrågan på verkstadstjänster förväntas minska medan branschen för batterier och tjänster runt batterier förväntas öka.

6.     De globala hållbarhetsmålen
Världen står inför enorma utmaningar. Miljö, klimat och hållbarhet är några av vår tids viktigaste frågor och företag vill inte associeras med problemet – snarare vill de vara en del av lösningen. Allt fler analytiker är ense om att de företag som blir vinnare i ”hållbarhetsracet” även kommer att stå som marknadsledare.

7.     Fler maskiner att laga
Automatisering och robotisering är två megatrender som även de kan tänkas påverka fordonsbranschen. Redan idag kräver maskiner som tidigare var förhållandevis enkla avancerad kunskap för reparation. Ett sådant exempel är robotgräsklippare som både behövs servas och lagas. En åldrande befolkning kräver mer mekanik och teknik som behöver servas och lagas.

8.     Fler aktörer vill laga bilar
Fler aktörer tar sig in på den traditionella marknaden för verkstäder. Både däcksidan och rekondsidan visar intresse för servicesidan. Ny teknik ger möjlighet att laga bilar på distans och ytterligare aktörer vill laga bilen där den står.

9.     Fler trafiktimmar
Jordens befolkning förväntas fortsätta att öka och viljan att röra på sig kommer även den fortsätta att öka: Fler kommer alltså att förflytta sig allt mer. Antalet trafiktimmar antas öka markant kommande år.

10.  Högre nyttjandegrad av fordon
Genom möjligheterna till digital kommunikation och analys av data förväntas fordonen användas mer och stå stilla mindre. Idag står de privatägda bilarna parkerade i större utsträckning än de körs.

Så vad gör då företag som lyckas med ständig förändring?

Lösningen är att vara extremt aktiv och offensiv och se förändring som en möjlighet till att agera – att utveckla verksamheten och den egna affären. Organisationen måste även vara uppbyggd på ett sådant sätt att ständig förändring är möjligt – förmågan att vara agil.

En agil organisationskultur och ständig innovation är de verktyg som finns för att skapa eller bibehålla en ledande roll inom den bransch som kedjan är verksam inom. De värden som kommuniceras då begreppet agil, i detta sammanhang, används är att distribuera besluten i så hög utsträckning som möjligt ut i organisationen. På detta sätt kommer organisationen närmare kunderna och marknaden och blir förhoppningsvis mer effektiv.

Analysfirman Roland Berger, som bland annat arbetar inom området för eftermarknaden fordon, slår i rapporten Survival of the fittest M&A – intensifies the cut-throat competition in the European automotive aftermarketfast att förmågan att vara agil är avgörande: ”Companies need to be agile and open to changes because they must not allow themselves to freeze like rabbits in the headlights. They need to take the future of their business in their own hands”.

Transformationen av fordonsindustrin gör det nödvändigt att snabbt och konsekvent driva förändring och säkerställa efterlevnad i stora kedjor. Är du intresserad av det här ämnet? Följ mig Peder Söderlind eller Martin Lindqvist på LinkedIn.

Förståelse för affärsvärdet av data kritiskt för tillväxt

Värdet av den europeiska dataekonomin förväntas överstiga 700 miljarder euro år 2020, vilket motsvarar 4 % av EU: s totala BNP. Att företagen lyckas med sin digitala transformation och att de skapar värden ur sina data pekas av EU ut som väsentliga faktorer för ekonomisk tillväxt, konkurrenskraft, innovation, sysselsättning och samhällsutveckling.

Förståelse för affärsvärdet av data är grunden för kunskap om nästa våg av teknik som kommer att transformera om såväl företag som samhället i stort: artificiell intelligens, automatisering, robotisering, IoT, cloud computing, big data och data-analys. Varken företagen, Sverige eller Europa har råd att missa innovationsmöjligheterna som denna era erbjuder.

Uppgifterna om det totala värdet för data på marknaden kommer från den Europiska kommissionen och berör främst företag som har sin huvudsakliga verksamhet inom data eller datahantering. Uppskattningsvis kommer antalet sådana verksamheter att uppgå till runt 360 000 stycken i Europa år 2020. Det handlar alltså inte om de företag som har sin traditionella verksamhet inom produktutveckling. Och det är här det blir intressant; även dessa företag får i allt högre utsträckning sina intäkter genom handel med data och digitala tjänster.

Ett exempel på ett sådant företag är Scania. De har idag tillgång till data från 300 000 uppkopplade fordon. De har med god framsyn gått från ett klassisk produktorienterat företag till att en viktig del av deras intäkter kommer från digitala tjänster – de nyttjar värdet av data. De har ett uttalat plattformstänkande där data är ett kitt. Med hjälp av driftsdata från uppkopplade fordon hjälper de sina kunder att optimera sina transporter.

Kunderna kan genom Scanias tjänster maximera sina fordons nyttjandegrad och bli lönsammare.  I takt med att digitaliseringen fortsätter positionerar sig Scania allt starkare i det ”ekosystem” av tjänster där lastbilar, bussar och motorinstallationer ingår. Dessa data hjälper Scanias kunder öka sin effektivitet, dra ner på bränsleförbrukningen, utbilda förare, minska miljöpåverkan och öka prestandan. Data ger även Scania möjlighet att förstå behov av service och bättre planera när, var och hur ett fordon skall servas. Enligt Scania själva innebär uppkoppling, data och plattformssynsättet enorma affärsmöjligheter som även har en stor inverkan på deras forsknings- och utvecklingsarbete. Scania är även ett bra exempel på att vi inte bara talar om Google, Spotify eller Klarna –företag som är sprungna ur digitaliseringen –när vi talar om dataekonomin. Vi talar om även om traditionell industri och ja, Scania säljer och servar fortfarande lastbilar.

Precis som Scania har tillgång till data från deras kunders användning av deras produkter har vi tillgång till 10 år av data från riskanalys för en god arbetsmiljö. Värdet av dessa data är mycket stort och det finns stor potential för våra kunder att skapa tillväxt genom att utnyttja ett ekosystem av tjänster och produkter. Precis som Scania kan vi med dessa data minska skador och ohälsa men även antalet driftstopp och godsskador. Den mest uppenbara användningen är att tillgängliggöra data för partnerkunder just för att de skall kunna styra sin verksamhet på ett bra sätt. En verksamhet med god arbetsmiljö är som bekant mer lönsam än en med sämre arbetsmiljö. Det är grunden för innovation på 2020-talet. Det är ett sätt att knyta kunden närmare till sig i en långsiktig relation, något som kallas digital stickiness.

VD eller tillväxtansvarig och intresserad av ämnet? Boka en frukost med mig, Peder Söderlind om du vill diskutera detta viktiga ämne.  http://glykol.com/peder_soderlind/

Magkänsla och databaserade beslut – så hänger det ihop

Vad menas egentligen när någon använder begrepp som databaserade beslut, datadrivet beslutsfattande, faktabaserade beslut eller business analytics? I en organisationskultur där data ligger till grund för beslut genomsyrar detta hela organisationen, det handlar inte enbart om att strategiska beslut ska vila på korrekta fakta. Databaserade beslut berör även delar av verksamheten som lagerhållning, kundservice, prognostisering, varutransporter, marknadsföring och mycket mer.

På strategisk nivå ger arbetsmetoden i bästa fall en helhetsöversikt över verksamheten. En central uppfattning är att relevanta data och fakta förbättrar beslutsprocesser i både verksamheten och ledningen. En annan uppfattning är att instinkter eller magkänsla inte längre räcker för att företaget ska vara konkurrenskraftigt och fortsätta att vara relevant.

Ett skäl till att utvecklingen på området exploderat är att det finns mer data som är mer lättillgängliga idag än för exempelvis 20 år sedan. Ett annat skäl är att verktygen som används för att extrahera kunskap ur data, exempelvis genom visualisering, även de är mer lättillgängliga, enkla att använda och kostar allt mindre. För att dessa verktyg ska fungera behövs ett sammanhållet system för att samla data, ofta från flera olika källor inom företaget och i dess omvärld. Data har tagit sig in i styrelserummet. En kultur vars beslutsfattande enbart bygger på data tar dock även en risk.

”Genchi Genbutsu” är ett begrepp och en central princip inom The Toyota Way som ungefär betyder ”gå och se” eller ”ta på dig skorna och bege dig till den plats där det händer”. En tradition som utvecklats utifrån detta synsätt är något som kallas ”Gemba-walk”, vilket innebär att chefer gör besök på fabriksgolvet. Det är ett sätt att se till att cheferna tar sig tid att se hur verksamheten fungerar med egna ögon, dels för att se hur det praktiskt fungerar på golvet och dels för att möta medarbetarna öga till öga.

Det är lätt att sympatisera med det här synsättet. Det är en risk att enbart lita på data. Det finns så många aspekter som inte kan fångas upp, mätas och kvantifieras. Idén är rätt enkel: det är stor skillnad på data och insikter. Data blir information när de kontextualiseras och kan endast ses som potentiell kunskap. Det är i mötena med verksamheten, kunderna, medarbetarna och omvärlden som data kontextualiseras och kunskap skapas.

Vi människor fattar beslut baserat på tidigare erfarenheter och det vi uppfattar som rationellt (ok –  inte alla!). Din magkänsla och dina instinkter är resultat av den kunskap och erfarenhet du har. Det går inte att komma undan. Även om du fattar beslut på magkänsla är magkänslan bättre ju mer kunskap och erfarenhet du har. Jag vill påstå att magkänsla älskar data. Petter Stordalen, som bland annat är grundare för Nordic Choice Hotels, uttryckte detta på ett bra sätt i en intervju i Businesspodden sommaren 2018. En parafras av det han sa där kan uttryckas såhär: magkänsla för mig är summan av alla erfarenheter du haft under ett långt liv. Det kanske är därför du fattar bättre beslut när du är äldre.

Ett sätt att se på det här ämnet är att de båda synsätten inte på något sätt står i varandras motpol. De båda kulturerna berikar i stället varandra. Det är ett balanserat resonemang som både omfamnar idén om att beslut bör baseras på fakta och idén om att skaffa kunskap direkt genom deltagande – att se med egna ögon. Av dessa skäl vänder jag mig mot metaforen ”data is the new oil”. Snarare skulle jag vilja påstå ”insights is the new air”.

Glykol AB marknadsför tjänster som riktar till kedjor och organisationer med många lokala enheter. Genom skräddarsydda informationstjänster kan de lokala enheterna effektivt genomföra riskanalyser för god arbetsmiljö, miljö, kvalitet mm.

Är du VD, HR-chef eller arbetsmiljöansvarig för en kedja med många lokala enheter som behöver göra riskanalys ur arbetsmiljöhänseende varje år? Är ni i behov av effektivisera arbetet?

Vill du få koll på vilka brister som finns på kedjans lokala enheter och i vilken takt de åtgärdas? Vill du ta beslut både utifrån din erfarenhet och data? Boka en frukost med mig, Peder Söderlind så resonerar vi vidare om dessa viktiga frågor. http://glykol.com/peder_soderlind/

Passion och glädje trycker samhället i rätt riktning 2019

Inga utmaningar är isolerade. Det är en mängd faktorer som spelar in. I och med det handlar det i allt mindre utsträckning om ”vårt sätt att angripa en utmaning” utan allt mer om hur vi tillsammans kan lösa problem i samhället. Detta är vad vi inom Glykol AB kallar för systemisk design. Vi tar de både tekniska och sociala system vi är en del av i hänsyn när vi skapar. Det är därför vi tjatar så mycket om partnerkundfilosofin. Det är därför kunskap om individ och samhälle är så viktigt.

Begreppet ”mening” återkommer allt oftare inom managementlitteraturen, och bekräftas i vår kontakt med unga människor. Jobbet måste ha mening. Det måste finnas en idé om varför företaget gör det de gör. På det nationella planet blev detta tydligt i och med det så kallade studentupproret i början av december i år, där studenter beskriver klimatutsläpp och miljöpåverkan som vår tids ödesfråga. Hur frågan inte är ett avlägset bekymmer för dem, utan något som kommer att prägla deras liv. Studenterna säger helt enkelt till näringslivet; vill ni rekrytera oss måste ni nå klimatmålen.

Det är inte endast unga människor som belyser behovet av ett större sammanhang – en mening. När vi analyserar VD-orden på Sveriges största företag är de centrala ”key business initiatives” i linje med uppfattningen om en större mening. På den här punkten håller företagsledningarna med ungdomarna – att nå miljömålen måste ha högsta prioritering.

Vi ”jackar in” i dessa företags Key Business Initiatives på ett mycket tydligt sätt. Dels då våra tjänster adresserar miljöområdet. Dels för att företagen uttrycker ett behov av agilitet. Det är avgörande för dessa organisationer att bygga en följsam organisation. Stora organisationer och kedjor med en stor mängd lokala enheter behöver verktyg för att snabbt kunna ta en ny riktning vid behov. För tillväxt vill de enkelt kunna öka etableringstakten, och de är beroende av att kunna påvisa hur alla enheter arbetar systematiskt i den riktning som har beslutats.

På dessa sätt upplever vi att vi trycker samhällsutvecklingen i rätt riktning. Mot ett bättre samhälle, på ett smart sätt. På ett sätt som skapar lönsamhet för våra partnerkunder och gör dem attraktiva för den uppväxande generationen. Vi drivs av en passion att skapa, att förändra till det bättre – det är en ynnest, ett privilegium, en glädje. Allt är upplagt för ett meningsfullt 2019.

Under året som gick har vi skapat mer än någonsin – tillsammans med våra partnerkunder. Ett stort tack ska riktas till våra progressiva partnerkunder och dess fantastiska människor: Mekonomen Group, MECA, Speedy Bilservice, Toyota Material Handling Sverige, Toyota Material Handling Europé och alla andra. Och ett stort tack till alla våra samarbetsparter!

2019 flyttar vi gränserna mot ett bättre samhälle ytterligare.

Photo by Shoaib SR on Unsplash

Så säkerställs en god arbetsmiljö på kedjans alla däckverkstäder

Uppfattningen om att en bra arbetsmiljö är lönsamt är idag utbredd. Uttryckt på ett annat sätt: En dålig arbetsmiljö är dyrt. Som VD eller kvalitetsansvarig för en kedja inom eftermarknaden för däck, är det viktigt att säkerställa att kunden känner till att det råder schyssta arbetsförhållanden på däckverkstaden.

Det är nu åtta år sedan Arbetsmiljöverket gjorde sin stora drive med fokus på däckverkstäder. Och även om mycket har hänt sedan dess, finns det många risker i arbetsmiljön på däckverkstäder. Tunga lyft av hjul, buller, vibrationer, gummipartiklar, pumpning av stora däck, svetsning, hantering av kemikalier och maskinsäkerhet är några av de risker som finns för medarbetare på däckverkstäder.

Med början under 2018 har Arbetsmiljöverket i sin tillsynsaktivitet inspekterat ett stort antal arbetsplatser som bland annat erbjuder däckbyten. På de 300 däckverkstäder som har besökts har det ställts 1400 krav på förbättring av Arbetsmiljöverket. 200 brister gällande ergonomi, 50 brister avseende buller, 80 brister om tillbud, 200 brister om kemiska risker och 100 brister om rutiner för riskbedömning. Dyrt och onödigt.

Riskbedömningen – ett snabbt sätt att komma igång
Ett sätt att snabbt förbättra arbetsmiljön är att göra en riskbedömning av arbetsmiljön på samtliga verkstäder. Det behöver inte vara varken svårt eller dyrt. Idag finns det kraftfulla verktyg för att snabbt komma igång och få stor precision i arbetet.

1. Utgå från befintlig kunskap och tillgängliga data om arbetsmiljörisker på däckverkstäder
En riskanalys måste ta sin utgångspunkt i god kunskap om vilka risker som finns i arbetsmiljön. Denna kunskap kan fås genom forskning om arbetsmiljön, anlitande av experter/konsulter, eller genom att utnyttja tjänster som tar sin utgångspunkt i aktuell forskning och branschkunskap.

2. Ge verkstäderna tillgång till enkla verktyg för att bedöma riskerna i verksamheten
Allt som får igång en kultur av riskbedömning är bra. Ett dokument med de 10 mest centrala kontrollpunkterna kan vara tillräckligt. Idag finns effektiva tjänster där allt innehåll är på plats och all dokumentation sker automatiskt.

3. Översikt och strategiskt arbete
Använd en arbetsmetod så att du som centralt ansvarig successivt får in kunskap om hur det går för verkstäderna. Då kan du avgöra var insatser behövs. Är det 10 däckverkstäder du är ansvarig för, är det möjlighet att arbeta mycket nära verkstäderna. Är det däremot fler än 200 verkstäder kan det behövas ett systemstöd.

4. Erbjud support så att de brister som upptäcks kan åtgärdas.
Vissa brister är enkla och går snabbt att åtgärda, medan andra tar längre tid och kan vara kostsammare. Små insatser kan dock innebära en stor förbättring av arbetsmiljön. En stor del av den support som behövs består i produktion av olika resurser, exempelvis rutiner, mötesagendor, blanketter etc.

5. Se till att dokumentationen är på plats
Värdet av dokumentationen är oerhört stort. Dels för den som är juridiskt ansvarig för den lokala verksamheten, och dels för kedjan som helhet. Om det sker en olycka på arbetsplatsen måste all dokumentation kunna tas fram snabbt. Ägaren måste kunna bevisa hur det bedrivs ett systematiskt arbete för en god arbetsmiljö. Skall hela kedjan värderas exempelvis vid en börsnotering – då är denna dokumentation värdefull.

Det är en utmaning för stora kedjor inom däckverkstad att alla lokala enheter måste med på båten. Ett skäl är att medarbetarna på de många geografisk spridda arbetsplatserna inte träffas varje dag – det finns inte automatiskt en gemensam arbetsplatskultur. Samtidigt finns det ett gemensamt varumärke att värna.

Den pågående transformationen inom fordonsindustrin kräver att de stora kedjorna kan anpassa sig både snabbt och enkelt. Är du intresserad av det här ämnet? Följ mig Peder Söderlind, Martin Lindqvist eller Glykol på LinkedIn.

Så hjälper du dina verkstäder undvika att hamna i kostsamma trubbel med myndigheterna

Lagefterlevnad låter kanske inte som det roligaste för ett företag att jobba med. För de små, lokala enheterna sker det helt enkelt inte om de inte får hjälp. Riskerna är dessutom skyhöga när detta inte sköts på rätt sätt. De direkta kostnaderna i form av vite, företagsböter och andra böter är små i jämförelse med kostnaderna för att ett sargat varumärke. Det är dock inte svårt att få ordning på detta idag. Varken för 10 enheter eller 1000. Så här kommer du igång!

1. Definiera vilka lagar, regler, branschstandarder och koncept som ska efterlevas
Bygg upp strukturen enligt en trappa där första trappsteget är ett instegsprogram. Här läggs ambitionen på en nivå som de flesta enkelt når upp till. Syftet är att alla ska komma in i kulturen – och att arbeta med lagefterlevnad. År två och tre tillförs krav tills den nivå som önskas är uppnådd.

2. Arrangera resurser centralt för att stötta de lokala enheterna
De lokala enheterna kommer inte att driva denna fråga. Tvärtom har du en uppförsbacke framför dig – det är där jobbet ligger. Många kommer att ifrågasätta varför de behöver byta arbetssätt. Svaren är alltid desamma: För att tjäna pengar. Långsiktig ekonomisk framgång. Marknaden hårdnar. Samhället förändras ständigt. Det som tog verkstaden dit den är idag kommer inte att ta den dit den behöver vara i morgon.

3. Inför metoder att mäta lag- och regelefterlevnad
Vad är bevis på att en lag efterföljs? Vad är bevis på hur organisationen arbetar för att följa lagen? Här krävs lite eftertanke – ofta är det möjligt att avgöra om verkstaden efterlever en viss lag genom att besvara en eller två frågor.

4. Skapa eller upphandla en gemensam plattform för efterlevnad
Att styra innebär att just styra. Upprätta en centraliserad plattform för arbetet. Här får alla medarbetare tillgång till korrekt och aktuell information. Alla enheter måste ha tillgång till resurser för ledning och efterlevnad. Se till att den är molnbaserad och att det finns möjlighet för alla att nå den, oavsett var de är. Säkerställ dessutom att plattformen har ett intuitivt och användarvänligt användargränssnitt.

5. Skapa översikt och förståelse för hur arbetet går
Utmaningen för stora kedjor är att alla lokala enheter måste med på båten – ur alla aspekter. Det duger inte att några halkar efter med kraven på miljöhantering, några andra med kraven på god arbetsmiljö och en tredje grupp med gällande konceptkrav. Se till att använda stödsystem där man kan förstå efterlevnadskraven på djupet. Det först då du kan avgöra var resurser behöver sättas in.

Det är svårt men nödvändigt att driva förändring och säkerställa efterlevnad i stora kedjor. Det krävs en god balans mellan å ena sidan målstyrning, detaljgranskning, kontroll, och tillit, professionell handlingsfrihet å den andra. En ny form av styrning som tar det bästa från två världar och stöper det i ett digitalt och kostnadseffektivt format.

Den pågående transformationen inom fordonsindustrin kräver att de stora kedjorna kan anpassa sig både snabbt och enkelt. Är du intresserad av det här ämnet? Följ mig Peder Söderlind eller Martin Lindqvist på LinkedIn.

Photo by Erwan Hesry on Unsplash

Säkerhet, automatisering och elektrifiering genomsyrade branschmässan Logistik & Transport 2018

Logistik & Transport är Nordens ledande mässa och konferens för alla som tillhandahåller transport och logistik. Branschen är mitt inne i en förändring som succesivt kommer att fortsätta de kommande 10 åren. Så mycket vet vi. Säkerhet, automatisering, elektrifiering och effektivisering gick som en röd tråd genom mässan 2018   

Det alla företag har gemensamt är att de just nu är mitt uppe i ett paradigmskifte där både interna och externa processer digitaliseras och automatiseras. Samtidigt står frågor om hållbarhet, miljöpåverkan och energieffektivitet på allas agenda. Branschens kunder vill att deras gods transporteras på ett säkert och schysst sätt. Alla flyttar gods på ett eller annat sätt – och därmed blir hållbarhet en av de viktigaste konkurrensfördelarna.

Det är slående hur tydligt utmaningarna inom branschen är kopplade till trygg och säker arbetsmiljö. Och framförallt hur väl företagens övriga kontrollsystem behöver integreras med systematiskt arbetsmiljöarbete och riskanalyser.

Hållbarhet inom logistik handlar självklart om miljöpåverkan och energieffektivitet. Men allt fler företag ser även sambandet mellan god arbetsmiljö, lönsamhet och varumärkesskydd. Personskador, godsskador och driftsstopp är dyra. Människor som blir sjuka är dyrt. Ett skadat varumärke är mycket dyrt. Automatisering, robotisering, elektrifiering var även det tydliga trender och för oss är det viktigt att förstå samspelet i yrkeslivet mellan robotar och människor.

Många företag består av ett stort antal arbetsplatser vilket är utmanande eftersom de, utöver att de ansvarar för många medarbetare, har ett gemensamt varumärke att värna om. Det duger inte med att ”nästan alla gör rätt”. För att kunna säkerställa dessa kvaliteter behövs systematik. I annat fall kan ledningen inte skapa sig ett heltäckande beslutsunderlag eller en väl fungerande kvalitetsstrategi.

Integrerade tjänster för god arbetsmiljö och riskanalys med övriga kvalitetsdata kommer inom några år att vara norm på företag. Allt fler analytiker är ense om att de företag som blir vinnare i ”hållbarhetsracet” även kommer att stå som marknadsledande. En digital transformation kan bidra till en transparent strategi för kundens transporter och skapa nya möjligheter.  Detta ger sannolikt kunden en känsla av säkerhet, vilket i sin tur leder till både nya och återkommande kunder, och i slutänden – högre försäljningssiffror.

Den pågående förändringen inom logistik och transport kräver att stora företag kan anpassa sig både snabbt, smidigt och enkelt. Om du vill läsa mer om det här ämnet, följ mig, Peder Söderlind, eller Martin Lindqvist på LinkedIn.

 

Photo by Andrew Stickelman on Unsplash

Vad är agil kedjedrift och varför ska du inom eftermarknaden för fordon bry dig?

Begreppet agil myntades i mitten av 1990-talet och har gått från att vara ett buzzword till att bli ett vardagsuttryck. I affärssammanhang kan det enkelt beskrivas som ”beredskap att förändra”, och är en strategi där organisationen snabbt kan svara på förändrade marknads- och omvärldskrav. För kedjor som har hundratals lokala arbetsplatser måste det självklart finnas en stabil organisation i grunden. Samtidigt måste den vara agil.

Omvärlden är ur ett affärshänseende både komplex och svårtolkad. Ingen vet hur den ser ut om ett halvår. Nya lagar och regler tillkommer, ändras eller tas bort. Kundernas krav och beteenden ändras. Ny teknologi kan förändra konkurrensläget radikalt “över en natt”. Agila organisationer kan dock skapa en balans mellan stabilitet och dynamik, något som annars kan uppfattas som en paradox. Utmaningen är särskilt stor för varumärkeskedjor. Några av de trender som driver behovet av agil kedjedrift är:

Allt snabbare förändringar i världen
VD:ar på Sveriges 100 största företag vittnar om ett snabbföränderligt samhälle i sina årsrapporter för 2017. De talar om ständig förändring, och en radikal sådan. De talar om hur miljökrav, digitalisering, teknikutveckling och förändrade konsumtionsmönster innebär stor förändring inom branscher i hög takt.

Teknisk disruption
Fortune 500 listar årligen de 500 största företagen i USA, och denna lista förändras i en allt snabbare takt. Av de bolag som fanns med år 1955 fanns endast 12 % kvar år 2017. Det betyder alltså att 88 % av de företag som var de största och mäktigaste organisationerna på 50-talet sakta men säkert har tynat bort med tiden. Det främsta skälet till detta är hur ny och omvälvande teknologi förändrar en branschs förutsättningar. Fordonsbranschen och eftermarknaden för fordon står inför stora förändringar under kommande år. Elbilar, delningsekonomi, självkörande bilar och digitalisering är tekniker som kommer att förändra fordonsbranschen och eftermarknaden för fordon.

Förmågan att lyssna och förstå marknaden
En agil organisationskultur är ett verktyg för att skapa eller bibehålla en ledande roll inom den bransch som företagen arbetar inom. De värden som kommuniceras då begreppet agil används i detta sammanhang, är att man vill distribuera besluten i så hög utsträckning som möjligt i hela organisationen. På detta sätt kommer organisationen närmare både sina kunder och marknaden. Genom att vara lyhörd för kundernas behov förväntas organisationen och de produkter och tjänster som erbjuds upplevas som relevanta.

Förändrade konsumtionsmönster
En trend som anses ha en avgörande faktor för utvecklingen inom fordonsindustrin är om vi kommer att vilja dela bilar eller inte. Delningsekonomi berör många saker i samhället, och kan nog ses som en relativt långsam trend. Vi verkar vilja äga saker, helt enkelt. Mobilitet – hur kunder alltid är ett klick bort; “at the fingertips” är en annan trend som ständigt ökar. Kunder gör sina affärer via mobilen och när det passar dem.

Engagerade medarbetare
Samtidigt som kundkraven ökar ser vi att medarbetares engagemang och nöjdhet minskar. Gallups undersökning “2017 State of the global workplace” visar att det i Sverige endast är 14 % av alla medarbetare som är aktivt engagerade i sitt arbete – medarbetare som borde stimuleras att vara innovativa, agila och förändringsbenägna. Kopplingen mellan sättet att leda och medarbetarnas engagemang är idag väl förankrad i forskningen. Det krävs en god balans mellan å ena sidan målstyrning, detaljgranskning, kontroll, och tillit, professionell handlingsfrihet å den andra.

Utmärkande för varumärkeskedjor är att de har många lokala arbetsplatser som är geografiskt spridda. Utmaningarna med geografin är inte svåra att se. Sverige är som exempel ett avlångt land. Det är kostsamt att utbilda, kommunicera, förändra, upprätthålla, kontrollera och säkerställa. Ändå måste det göras.

En agil organisationskultur och ständig innovation är de verktyg som behövs för att skapa eller bibehålla en ledande roll inom den bransch som kedjan arbetar inom. De värden som kommuniceras då begreppet agil används i detta sammanhang är att man vill distribuera besluten i så hög utsträckning som möjligt i hela organisationen. På så sätt kommer organisationen närmare både kunder och marknad, samtidigt som den förhoppningsvis även blir effektivare.

Den pågående transformationen inom fordonsindustrin kräver att de stora kedjorna kan anpassa sig snabbt och enkelt. Om du vill läsa mer om det här ämnet, följ mig, Peder Söderlind eller Martin Lindqvist och Glykol på LinkedIn.

Photo by Stephane YAICH on Unsplash

5 skrämmande exempel som kan totalförstöra ett varumärke

Det finns få saker som är så dyra som att försöka rädda ett skadat varumärke. Utmaningen är i synnerhet stor för kedjor, eftersom de har ett gemensamt varumärke som alla lokala enheter måste värna om. I vårt uppkopplade samhälle färdas nyheter blixtsnabbt, och en enskild händelse påverkar snabbt hela varumärket. Detta är ett stort skäl till att arbeta systematiskt med efterlevnad inom stora kedjor. 

Tvättade toalettsitsarna i diskmaskinen för köksredskap – Bristande rutiner och riktlinjer för städning. Personalen på en hamburgerkedja i värmländska Arvika tvättade toalettsitsarna i diskmaskinen för köksredskap. Restaurangen tillhör en internationellt välkänd kedja, och den putslustiga artikeln i den lokala nyhetstidningen om hur kunden upplevde att ”sitsen var varm och go’ att sitta på” spreds snabbt över landet och snart även internationellt.

Plockade upp köttfärsen från golvet – Bristande rutiner och efterlevnad för kötthantering. Uppdrag granskning sände den 5 december 2007 ett program om köttfusk på en välkänd kedja inom dagligvaruhandeln. Gammalt kött maldes ner till köttfärs, och kött som legat på golvet hamnade i kundernas korgar. Programmet sågs av fler än 900 000 personer. Som ett resultat samlades 1400 handlare till ett unikt krismöte. Två år senare ställdes en försäljningschef och en ansvarig för köttavdelningen inför rätta.

Ringde till polisen när två män väntade på en affärspartner – Bristande efterlevnad gällande trygghet och värdegrund. Den 12 april 2018 väntade två män på en affärsbekant på kaffekedjan Starbucks i amerikanska Philadelphia. Personalen tillkallade polis som arresterade de båda männen. Det hela filmades av en gäst, och filmen har visats fler än 11 miljoner gånger. Starbucks svar var att den 29 maj stänga ner fler än 8000 av sina restauranger för utbildning av medarbetarna. Starbucks offentliga ursäkt och kraftfulla satsning på utbildning och efterlevnad anses ha räddat deras goda anseende.

Bly i leksaker – Bristande rutiner och riktlinjer gällande kemikalier. Som en del av Kemikalieinspektionens arbete att skydda barn och andra konsumenter anmälde de 2018 sexton kedjor till åklagare. Den vanligaste bristen som upptäcktes var att produkterna innehåller för höga halter av bly. Bly kan orsaka skador på nervsystemet och medföra försämrad intellektuell utveckling och prestationsförmåga. Foster och små barn är särskilt känsliga. En slutsats som Kemikalieinspektionen kunde dra är att vikten av att ha rutiner som säkerställer regeluppfyllande blir tydligare för företag som blir föremål för utredning hos åklagare.

Fick klor i ansiktet – Bristande rutiner för riskbedömning och efterlevnad. När en anställd vid en badanläggning lossade en plugg till en så kallad bärvattenpump fick han klorlösning  på kläderna, i ansiktet och i andningsvägarna. Arbetsgivaren hölls ansvarig och organisationen dömdes till böter. Enligt åklagaren hade arbetsgivaren inte gjort någon riskbedömning av vare sig bärvattenpumpen, arbetssättet eller hanteringen av de farliga kemikalierna.

Vad ska du som VD tänka på för att undvika dessa misstag? Hur struktureras ett systematiskt kvalitetsarbete och hur följs efterlevnad upp på stora kedjor? Diskutera, kommentera. Dela dina åsikter inom detta viktiga område.

Verkar området det intressant? Följ oss, Peder Söderlind och Martin Lindqvist på LinkedIn.