Photo by Erwan Hesry on Unsplash

Säkerhet, automatisering och elektrifiering genomsyrade branschmässan Logistik & Transport 2018

Logistik & Transport är Nordens ledande mässa och konferens för alla som tillhandahåller transport och logistik. Branschen är mitt inne i en förändring som succesivt kommer att fortsätta de kommande 10 åren. Så mycket vet vi. Säkerhet, automatisering, elektrifiering och effektivisering gick som en röd tråd genom mässan 2018   

Det alla företag har gemensamt är att de just nu är mitt uppe i ett paradigmskifte där både interna och externa processer digitaliseras och automatiseras. Samtidigt står frågor om hållbarhet, miljöpåverkan och energieffektivitet på allas agenda. Branschens kunder vill att deras gods transporteras på ett säkert och schysst sätt. Alla flyttar gods på ett eller annat sätt – och därmed blir hållbarhet en av de viktigaste konkurrensfördelarna.

Det är slående hur tydligt utmaningarna inom branschen är kopplade till trygg och säker arbetsmiljö. Och framförallt hur väl företagens övriga kontrollsystem behöver integreras med systematiskt arbetsmiljöarbete och riskanalyser.

Hållbarhet inom logistik handlar självklart om miljöpåverkan och energieffektivitet. Men allt fler företag ser även sambandet mellan god arbetsmiljö, lönsamhet och varumärkesskydd. Personskador, godsskador och driftsstopp är dyra. Människor som blir sjuka är dyrt. Ett skadat varumärke är mycket dyrt. Automatisering, robotisering, elektrifiering var även det tydliga trender och för oss är det viktigt att förstå samspelet i yrkeslivet mellan robotar och människor.

Många företag består av ett stort antal arbetsplatser vilket är utmanande eftersom de, utöver att de ansvarar för många medarbetare, har ett gemensamt varumärke att värna om. Det duger inte med att ”nästan alla gör rätt”. För att kunna säkerställa dessa kvaliteter behövs systematik. I annat fall kan ledningen inte skapa sig ett heltäckande beslutsunderlag eller en väl fungerande kvalitetsstrategi.

Integrerade tjänster för god arbetsmiljö och riskanalys med övriga kvalitetsdata kommer inom några år att vara norm på företag. Allt fler analytiker är ense om att de företag som blir vinnare i ”hållbarhetsracet” även kommer att stå som marknadsledande. En digital transformation kan bidra till en transparent strategi för kundens transporter och skapa nya möjligheter.  Detta ger sannolikt kunden en känsla av säkerhet, vilket i sin tur leder till både nya och återkommande kunder, och i slutänden – högre försäljningssiffror.

Den pågående förändringen inom logistik och transport kräver att stora företag kan anpassa sig både snabbt, smidigt och enkelt. Om du vill läsa mer om det här ämnet, följ mig, Peder Söderlind, eller Martin Lindqvist på LinkedIn.

 

Photo by Andrew Stickelman on Unsplash

Vad är agil kedjedrift och varför ska du inom eftermarknaden för fordon bry dig?

Begreppet agil myntades i mitten av 1990-talet och har gått från att vara ett buzzword till att bli ett vardagsuttryck. I affärssammanhang kan det enkelt beskrivas som ”beredskap att förändra”, och är en strategi där organisationen snabbt kan svara på förändrade marknads- och omvärldskrav. För kedjor som har hundratals lokala arbetsplatser måste det självklart finnas en stabil organisation i grunden. Samtidigt måste den vara agil.

Omvärlden är ur ett affärshänseende både komplex och svårtolkad. Ingen vet hur den ser ut om ett halvår. Nya lagar och regler tillkommer, ändras eller tas bort. Kundernas krav och beteenden ändras. Ny teknologi kan förändra konkurrensläget radikalt “över en natt”. Agila organisationer kan dock skapa en balans mellan stabilitet och dynamik, något som annars kan uppfattas som en paradox. Utmaningen är särskilt stor för varumärkeskedjor. Några av de trender som driver behovet av agil kedjedrift är:

Allt snabbare förändringar i världen
VD:ar på Sveriges 100 största företag vittnar om ett snabbföränderligt samhälle i sina årsrapporter för 2017. De talar om ständig förändring, och en radikal sådan. De talar om hur miljökrav, digitalisering, teknikutveckling och förändrade konsumtionsmönster innebär stor förändring inom branscher i hög takt.

Teknisk disruption
Fortune 500 listar årligen de 500 största företagen i USA, och denna lista förändras i en allt snabbare takt. Av de bolag som fanns med år 1955 fanns endast 12 % kvar år 2017. Det betyder alltså att 88 % av de företag som var de största och mäktigaste organisationerna på 50-talet sakta men säkert har tynat bort med tiden. Det främsta skälet till detta är hur ny och omvälvande teknologi förändrar en branschs förutsättningar. Fordonsbranschen och eftermarknaden för fordon står inför stora förändringar under kommande år. Elbilar, delningsekonomi, självkörande bilar och digitalisering är tekniker som kommer att förändra fordonsbranschen och eftermarknaden för fordon.

Förmågan att lyssna och förstå marknaden
En agil organisationskultur är ett verktyg för att skapa eller bibehålla en ledande roll inom den bransch som företagen arbetar inom. De värden som kommuniceras då begreppet agil används i detta sammanhang, är att man vill distribuera besluten i så hög utsträckning som möjligt i hela organisationen. På detta sätt kommer organisationen närmare både sina kunder och marknaden. Genom att vara lyhörd för kundernas behov förväntas organisationen och de produkter och tjänster som erbjuds upplevas som relevanta.

Förändrade konsumtionsmönster
En trend som anses ha en avgörande faktor för utvecklingen inom fordonsindustrin är om vi kommer att vilja dela bilar eller inte. Delningsekonomi berör många saker i samhället, och kan nog ses som en relativt långsam trend. Vi verkar vilja äga saker, helt enkelt. Mobilitet – hur kunder alltid är ett klick bort; “at the fingertips” är en annan trend som ständigt ökar. Kunder gör sina affärer via mobilen och när det passar dem.

Engagerade medarbetare
Samtidigt som kundkraven ökar ser vi att medarbetares engagemang och nöjdhet minskar. Gallups undersökning “2017 State of the global workplace” visar att det i Sverige endast är 14 % av alla medarbetare som är aktivt engagerade i sitt arbete – medarbetare som borde stimuleras att vara innovativa, agila och förändringsbenägna. Kopplingen mellan sättet att leda och medarbetarnas engagemang är idag väl förankrad i forskningen. Det krävs en god balans mellan å ena sidan målstyrning, detaljgranskning, kontroll, och tillit, professionell handlingsfrihet å den andra.

Utmärkande för varumärkeskedjor är att de har många lokala arbetsplatser som är geografiskt spridda. Utmaningarna med geografin är inte svåra att se. Sverige är som exempel ett avlångt land. Det är kostsamt att utbilda, kommunicera, förändra, upprätthålla, kontrollera och säkerställa. Ändå måste det göras.

En agil organisationskultur och ständig innovation är de verktyg som behövs för att skapa eller bibehålla en ledande roll inom den bransch som kedjan arbetar inom. De värden som kommuniceras då begreppet agil används i detta sammanhang är att man vill distribuera besluten i så hög utsträckning som möjligt i hela organisationen. På så sätt kommer organisationen närmare både kunder och marknad, samtidigt som den förhoppningsvis även blir effektivare.

Den pågående transformationen inom fordonsindustrin kräver att de stora kedjorna kan anpassa sig snabbt och enkelt. Om du vill läsa mer om det här ämnet, följ mig, Peder Söderlind eller Martin Lindqvist och Glykol på LinkedIn.

Photo by Stephane YAICH on Unsplash

5 skrämmande exempel som kan totalförstöra ett varumärke

Det finns få saker som är så dyra som att försöka rädda ett skadat varumärke. Utmaningen är i synnerhet stor för kedjor, eftersom de har ett gemensamt varumärke som alla lokala enheter måste värna om. I vårt uppkopplade samhälle färdas nyheter blixtsnabbt, och en enskild händelse påverkar snabbt hela varumärket. Detta är ett stort skäl till att arbeta systematiskt med efterlevnad inom stora kedjor. 

Tvättade toalettsitsarna i diskmaskinen för köksredskap – Bristande rutiner och riktlinjer för städning. Personalen på en hamburgerkedja i värmländska Arvika tvättade toalettsitsarna i diskmaskinen för köksredskap. Restaurangen tillhör en internationellt välkänd kedja, och den putslustiga artikeln i den lokala nyhetstidningen om hur kunden upplevde att ”sitsen var varm och go’ att sitta på” spreds snabbt över landet och snart även internationellt.

Plockade upp köttfärsen från golvet – Bristande rutiner och efterlevnad för kötthantering. Uppdrag granskning sände den 5 december 2007 ett program om köttfusk på en välkänd kedja inom dagligvaruhandeln. Gammalt kött maldes ner till köttfärs, och kött som legat på golvet hamnade i kundernas korgar. Programmet sågs av fler än 900 000 personer. Som ett resultat samlades 1400 handlare till ett unikt krismöte. Två år senare ställdes en försäljningschef och en ansvarig för köttavdelningen inför rätta.

Ringde till polisen när två män väntade på en affärspartner – Bristande efterlevnad gällande trygghet och värdegrund. Den 12 april 2018 väntade två män på en affärsbekant på kaffekedjan Starbucks i amerikanska Philadelphia. Personalen tillkallade polis som arresterade de båda männen. Det hela filmades av en gäst, och filmen har visats fler än 11 miljoner gånger. Starbucks svar var att den 29 maj stänga ner fler än 8000 av sina restauranger för utbildning av medarbetarna. Starbucks offentliga ursäkt och kraftfulla satsning på utbildning och efterlevnad anses ha räddat deras goda anseende.

Bly i leksaker – Bristande rutiner och riktlinjer gällande kemikalier. Som en del av Kemikalieinspektionens arbete att skydda barn och andra konsumenter anmälde de 2018 sexton kedjor till åklagare. Den vanligaste bristen som upptäcktes var att produkterna innehåller för höga halter av bly. Bly kan orsaka skador på nervsystemet och medföra försämrad intellektuell utveckling och prestationsförmåga. Foster och små barn är särskilt känsliga. En slutsats som Kemikalieinspektionen kunde dra är att vikten av att ha rutiner som säkerställer regeluppfyllande blir tydligare för företag som blir föremål för utredning hos åklagare.

Fick klor i ansiktet – Bristande rutiner för riskbedömning och efterlevnad. När en anställd vid en badanläggning lossade en plugg till en så kallad bärvattenpump fick han klorlösning  på kläderna, i ansiktet och i andningsvägarna. Arbetsgivaren hölls ansvarig och organisationen dömdes till böter. Enligt åklagaren hade arbetsgivaren inte gjort någon riskbedömning av vare sig bärvattenpumpen, arbetssättet eller hanteringen av de farliga kemikalierna.

Vad ska du som VD tänka på för att undvika dessa misstag? Hur struktureras ett systematiskt kvalitetsarbete och hur följs efterlevnad upp på stora kedjor? Diskutera, kommentera. Dela dina åsikter inom detta viktiga område.

Verkar området det intressant? Följ oss, Peder Söderlind och Martin Lindqvist på LinkedIn.

Photo by Mikito Tateisi on Unsplash

4 avgörande steg för att lyckas i kedjans förändringsprojekt

Det är krävande att förändra kulturen hos flera lokala enheter samtidigt. Dessutom förändras omvärlden i allt snabbare takt. De kedjor som kan knäcka den nöten kommer att vara mest förberedda och kommer därmed bli marknadsledande. Vad krävs då för att garantera att genomförandet sker på rätt sätt i hela kedjan?

  1. Slå fast vad som ska förändras

För att kunna avgöra vart man ska, måste man veta var man är. Därefter krävs en tydlig uppfattning om var man vill att kedjan ska vara om 1, 3 eller 5 år. Först då kan man se vilken förändring som behövs. Centralt krävs en klassisk omvärldsbevakning och omvärldsanalys för att målen ska kunna sättas. Det krävs god kunskap om vilka centrala trender som anses påverka branschen både kort- och långsiktigt, vilket avgör vilken riktning som ska tas och vad som måste förändras.

  1. Struktur, människor och kultur

Om en organisation ska genomgå förändringar krävs det att kulturen ändras, och den utgörs alltid av människor. Oavsett vilka metoder som används för att nå de satta målen måste medarbetarna vara delaktiga. De måste ha en genuin tro på behovet av förändring och dela en gemensam vision. Detta är särskilt utmanande för kedjor där alla inte träffas dagligen, och inte automatiskt har samma arbetsplatskultur.

  1. Glöm detaljstyrning – satsa på en robust grund. Ett backbone.

Det är inte möjligt att kommunicera tusen olika saker. Företaget måste skapa en robust grund som består av de delar som utgör själva varumärket, och som alla måste basera sitt arbete på. Utöver dessa centrala kulturella värden går det inte att detaljstyra allt. Det krävs en god balans mellan å ena sidan målstyrning, detaljgranskning, kontroll, och tillit, professionell handlingsfrihet å den andra. För detta krävs digital kedjestyrning och riktigt bra medarbetare.

  1. Använd beprövade verktyg och koncept, som ger den följsamhet, agilitet, som krävs

Är det inte kedjans kärnverksamhet att utveckla koncept, modeller och plattformar för digital kedjestyrning och efterlevnad, kan dessa tjänster upphandlas från externa leverantörer. Välj om möjligt alltid leverantörer som redan har bidragit på ett konkret sätt till affärsvärden för sina kunder. Överväg även om leverantören har tillräcklig branschkunskap eller inte. Men – glöm aldrig bort passionen.

Den pågående transformationen inom fordonsindustrin kräver att de stora kedjorna kan anpassa sig snabbt och enkelt. Om du vill läsa mer om det här ämnet, följ mig, Peder Söderlind eller Martin Lindqvist  på LinkedIn.

Framtiden för fordonsbranschen är elektrisk och framtiden är här

Det är egentligen två frågor som många inom eftermarknaden för fordon önskar svar på. Den första frågan är vilket år elbilen i kostnad och prestanda hamnar i nivå med jämförbar bensin eller dieselbil. Den andra frågan är hur långt släpet i tid är tills skiftet från bensinbilar till elbilar når full inverkan på eftermarknaden. Att förändringen kommer är det inte länge någon analytiker som tvekar runt. Det är inte en fråga längre. Branschmässan Automechanica i Frankfurt ger två bilder. Den ena bilden är 10 000-tals kvadratmeter utställningsyta med industri i direkt eller indirekt anknytning till bensin- och dieselmotorn. Den andra bilden är hur de stora företagen satsa enormt på elbilsutvecklingen.  

Vanligtvis när analyser av detta slag görs försöker man fånga vilka trender som påverkar de frågor som är av intresse. Som alltid är en analys en metod att bryta ner ett mer omfattande område i så små beståndsdelar som möjligt för att sedan bedöma varje del för sig. Sedan görs en syntes, det vill säga att delarna sätts samman igen och förhoppningen är att denna metod står som garant för att det skall gå att dra rimliga slutsatser. Det finns en stor mängd trender som påverkar verkstadsbranschen och skakar om den. Fyra trender som vanligvist anses påverka eftermarknaden i hög utsträckning är:

# mobilitet – det vill säga ett mindre fokus på själva bilen och ett större fokus på att flytta människor och gods. Inom området är bildelning och bilen som tjänst viktiga delar. Detta bedöms leda till färre bilar som används mer.

 

# självkörande bilar – vanligtvist presenteras denna utveckling som ett skeende i fem steg. Från stöd i körningen till helt autonoma bilar. En aspekt i detta är att skador på bilar och människor anses komma att minska. Här går röster och åsikter isär.

 

# digitaliseringen i bred bemärkelse. Direkt inverkan genom att tillverkaren, bilen, verkstaden och andra parter kommunicerar direkt. Inom området ryms även saker som B2B reservdelshandel och privatpersoners ändrade beteende i förhållande till mobilitet.

 

# elektrifieringen av transportsektorn. Det är kanske den trend som anses få störst effekt på eftermarknaden där efterfrågan på verkstadstjänster förväntas minska medan branschen för batterier och tjänster runt batterier förväntas öka.

 

De återkommande frågorna är när den riktiga förändringen kommer. Vilket år? Ett riktmärke gällande vilket år som det förväntas säljas fler elbilar än bensin- och dieselbilar har under lång tid varit 2030. Den senare tiden har det skett ett tydligt skifte där allt fler talar om 2025. Släpet till att teknikändringen får full effekt på eftermarknaden räknas till 10-15 år det vill säga ca år 2030-2040. Det finns dock tecken som visar på ett annat tidperspektiv. Om vi väljer att lyssna till Sture Portvik, Projektledare för Oslo kommuns elbilssatsning är det 2018 som är det år då elbilen gör sitt egentliga inträde.

Sture Portvik beskriver hur Oslo kommun satte upp mål att minska koldioxidutsläppen med 50 procent fram till 2020. Med 62 procent av utsläppen från transportsektor blev detta ett fokusområde. Oslo räknar med att nå målet och har satt upp nya mål: 2030 skall det vara 0 procent koldioxidutsläpp från fordon.

För att nå dessa mål har en rad politiska beslut tagits och genomförts. Det är idag inga biltullar för elbilar, det är gratis parkering, det är gratis att ladda (inom normalintervall), det är gratis med tunnlar, det är gratis med färjor. Det byggs specialgarage för elbilar (och dessa är gratis). Motsatsen; att köra bensin eller diesel beskattas. Detta har lett till att innevånarna köper elbilar. Det är inte enbart rika som har råd med en elbil, vilket tidigare var fallet, utan numera även vanligt folk. Farmor och farfar såväl som unga människor som skall ta körkort skaffar sig en elbil. Varannan bil i Oslo är numera en elbil. Läs mer vid intresse om Oslomodellen hos World Economic forum och artikeln The Oslo model: how to prepare your city for the electric-vehicle surge.

Även om de politiska besluten varit centrala är det avgörande att det finns varor (bilar) till ett pris som passar marknaden. I de mätningar som Oslo kommun gjort märks att elbilsförsäljningen drar iväg vid varje tillfälle kostnaden sjunker. År 2025 kommer ett förbud att sälja bensin eller dieselbilar och ambitionen är att allt skall bli elektriskt: alla slags transporter skall elektrifieras; bussar, färjor, lastbilar, flygplan – rubbet. Till de fyra ovanstående trenderna behöver vi alltså lägga till politiken och den politiska viljan. Oslo-modellen visar att det är lika viktigt för varje aktör inom eftermarknaden att följa och förstå den politisiska agendan som den tekniska utvecklingen. Det är inte enbart lokalpolitiken i en mindre huvudstad i norra Europa som har inverkan utan även de allt hårdare kraven på minskade koldioxidutsläppt i hela Europa.

Det som talar emot en hög takt för elbilsutvecklingen är enligt flera analytiker de enorma krafter som finns inom den direkta och indirekta fossilbränslebranschen. Detta är något som stärks av de tusentals kvadratmeter av yta på Automechanica som tas upp av aktörer som direkt och indirekt är relaterade till bensin och dieselbilar. Enbart avdelningen för motorolja är på Automechanica i Frankfurt är stor som hela Autogloben i Stockholm.

Frost & Sullivan som är en de ledande analysfirmorna för fordonsbranschen globalt förväntar sig att 9 miljoner elbilar och hybrider är i drift i USA år 2025. De beskriver att många av dessa bilar i jämförelse med bensin eller dieselbilar endast har 20 procent rörliga delar. Och Frost & Sullivan reser frågan hur detta kommer att påverka eftermarknaden.  Inom en snar framtid publicerar de en rapport gällande den Europiska marknaden.

Vårt mål är att erbjuda tjänster som gör det möjligt för våra partnerkunder att hantera den disruption av branschen som står för dörren. Vårt mål är att skapa möjlighet till stegvis förflyttning från dags-läge till önskat framtidsläge. En lyhördhet mot marknaden och en extremt hög nivå på kvalitet är nyckelfaktor för framgång. För oss såväl som för våra partnerkunder. Det är endast på detta sätt vi kan fortsätta vara relevanta för våra kunder och partnerkunder.

Vad är din uppfattning gällande när det egentliga genomslaget för elbilen kommer och dess effekt på eftermarknaden?

Diskutera. Kommentera. Dela. Vad är din uppfattning?

Photo by Marc Sendra martorell on Unsplash

Automechanika i Frankfurt 2018 – En marknad i snabb förändring står i fokus

Automechanika i Frankfurt anses av många som den ledande mässan för bilindustrin. I år firar mässan 25 år och det väntas besökare från över 170 länder. Med närmare 5000 utställare är det en viktig plats för att förstå hur bransch och industri utvecklas. I år står en marknad i förändring i fokus.

Konkurrensen ökar. Beprövade affärsmodeller utmanas genom digitalisering och teknikutveckling. Eftermarknaden inom bilindustrin genomgår en konsolideringsprocess som ändrar hur marknaden ser ut radikalt.  Miljö, klimat och hållbarhet är några av vår tids viktigaste frågor och företag vill inte associeras med problemet – snarare vill de vara en del av lösningen. Allt fler analytiker är ense om att de företag som blir vinnare i ”hållbarhetsracet” även kommer att stå som marknadsledare.

Antalet fordon på Europas vägar stiger ständigt, vilket gör att marknaden för reservdelar växer och bedöms att fortsätta växa 1–2 procent per år fram till 2025. Marknaden är fragmenterad med många mindre aktörer. Europas tre ledande eftermarknadsaktörer styr tillsammans bara 15 procent av marknaden (detta skall ställas i jämförelse med USA där de tre största aktörerna står för 50 procent av marknaden). De flesta analytiker är ense om att detta kommer att förändras de kommande åren framför allt genom konsolidering.

”Those who end up driving the market transformation are active players who grasp the changes as an opportunity to evolve their own business.”

Survival of the fittest M&A – intensifies the cut-throat competition in the European automotive aftermarket

Progressiva aktörer har förhoppning om att varumärket skall förbättra den egna positionen på marknaden, utvecklas på nya marknader eller uppnå stordriftsfördelar. Inga tecken finns på ett denna konsolideringsfas är på väg att klinga av – faktiskt det omvända. Detta sätter fokus på varumärkets förmåga till kedjedrift och smarta lösningar för god hållbar lönsamhet för verkstaden och därmed även kedjan.  Eftermarknaden är starkt konkurrensutsatt och det primära konkurrensmedlet är kvalitet; att erbjuda högkvalitativ service till bilägarna. Det erbjudande som varumärket, kedjan erbjuder behöver i allt större utsträckning innefatta hur de lokala verkstäderna skall efterleva kraven på en hållbar verksamhet – Ekonomisk, socialt och miljömässigt. För att kunna göra detta krävs moderna verktyg som ger agilitet. Som ger möjlighet att agera i en snabbföränderlig värld.

“Companies need to be agile and open to changes because they must not allow themselves to freeze like rabbits in the headlights. They need to take the future of their business in their own hands.

Survival of the fittest M&A – intensifies the cut-throat competition in the European automotive aftermarket

Våra innovationer och konceptet ger ett oerhört tryckt i denna digitaliseringsresa för en agil och hållbar kedjedrift. Vi ger möjlighet för stora mängder mindre lokala företag och franchisetagare att arbeta på ett smartare, mer kvalitativt sätt. Att arbete mer miljövänligt och skapa en bättre arbetsmiljö. Allt detta på ett affärsdrivande sätt som ger möjlighet till en högre lönsamhet. VD, Hållbarhetschef, Arbetsmiljöchef, Kvalitetschef eller Miljöchef får full koll på hur arbetet på alla era enheter går då vi levererar rapporter och dashboards direkt till våra partnerkunders affärssystem. Det är helt enkelt organisering för att möte framtiden.

Intresseväckande undersökning och seminarium om de svenska företagens utmaningar med kvalitetsarbete

Ett av mina mål med deltagande vid Almedalsveckan var att ta del av den senaste forskningen och insikterna kring kvalitetsfrågor i Sverige. Seminarium arrangerat av SIQ – Institutet för Kvalitetsutveckling samt svensk kvalitetsindex var mycket relevant och intressant.

SIQ – Institutet för Kvalitetsutveckling är instiftatd av regeringen och har till uppgift att vara det samlande, pådrivande och resursskapande organet för den nationella utvecklingen inom kvalitetsområdet. Under våren 2018 lanserade SIQ ”Kvalitetsuppropet” och lanserade även uppfattningen om en femte kvalitetsvåg. Det centrala i denna uppfattning är att det finns ett behov av snabbrörliga organisationer där medarbetares kompetens och engagemang utvecklas, där digitala lösningar skapar kund- och intressentnytta och där ledningskompassen är inriktad på hållbar utveckling. SIQ släpper efter sommaren en undersökning av en mycket stor mängd företag och organisationer med huvudfrågan; vilka är de största utmaningarna för organisationer och för ledare? Redan idag kunde beskriva fyra centrala utmaningar:

  • Hållbar verksamhet ur flera dimensioner.
  • Att utvecklas MED kunder och intressenter.
  • Att utveckla nya sätt att leda.
  • Att driva förändringsarbete/ förbättringsarbete mer strategiskt.

Mats Deleryd som är VD för SIQ inledde seminariet med att måla upp en bild av hur världen ser ut där en central poäng var att förändringstakten är enormt hög. Han reste frågor om hur är det att leda och arbeta i ett företag när förändringstakten är så hög. ”Verkligheten går fort. Vi behöver ha organisationsformer som klarar av att vara snabbrörliga.” 

Anna Granö, VD, Hewlett Packard Enterprise Sverige, vittnade om att förändringstakten är precis så hög. ”Det enda som är konstant är förändring”. Detta ställer krav på fokus i verksamheten. Verksamheten kan inte vara för bred då är det inte möjligt att hinna med [att genomföra alla ständiga förändringar].

Jan Sundling, styrelseordförande, SIQ menade att organisationer kommer att ändra sig oftare än tidigare. Jan använder begreppet anpassningsbar.  Jan ifrågasatte ett synsätt att en organisation enbart skulle gå att styra genom värderingar. Jag tolkar det som det behövs både struktur, målstyrning och kulturstyrning (styrning av bland annat värderingar).

Vesna Jovic, VD, Sveriges Kommuner och Landsting beskrev hur de under lång tid varit präglade av styrmodeller som varit mycket resultatinriktade. Hon resonerade runt hur en allt för detaljerad målstyrning kan hämma medarbetarnas engagemang.

För mig är det slående hur nära detta ligger modern designteori och rådande designpraktika med stort fokus på användarcentrade designprocesser (och startup modeller). Den andra delen handlar för mig ytterst om att skapa en agil kultur. Jag upplever stundom att struktur målas upp som att stå i motpol till kultur. Det är något jag inte vill hålla med om. Även om det kan framstå som en paradox vill jag påstå att struktur, stabilitet och rörlighet, agilitet går hand i hand.

Vi har sedan cirka 10 år arbetat utifrån en tydlig uppfattning: alla organisationer befinner sig i en omvärld som ständig förändras. Organisationerna måste bygga en kultur för ständig förändring och ständigt lärande.

Vår affärsidé är att stötta organisationer i att snabbt möta omvärldens förändringar och ökade krav på ett hållbart företagande genom agila ledningssystem, koncept för ständig lärande, efterlevnadskontroll samt ledningsstöd. Vi arbetat med kvalitet, miljö och arbetsmiljö. Vi erbjuder digitala informationstjänster för att operativt leda organisationer och företag i önskad riktning. Ledningstjänster för effektiv exekvering och uppföljning av tagna beslut och strategier.

Det är något mycket central i våra tjänster att vi tror på att det endast är när människor lär sig som kulturer och organisationer kan förändras. Det är av det skälet som vi har sådant stor fokus på lärandeaspekten. Det är på detta sätt som tjänsterna ger en verklig effekt och påverka kulturer. Det är enligt oss det enda sättet att påverka organisationen.

Så! Detta var alltså som hand i handske. Det går inte att se det på något annat sätt än att vi ligger oerhört väl till med våra tjänster utifrån dessa perspektiv. Jag blir även allt mer övertygad om att vår största utmaning de senaste åren varit att vi legat för långt framme, att marknaden har inte varit mogen men att tiden ligger för oss. Vi adresserar verkliga utmaningar.

Stort tack till SIQ och svensk Kvalitetsindex för ett mycket intressant seminarium.

Foto: Isak Söderlind

Vi bidrar till ett hållbart företagande – det ger mening

Världen står inför enorma utmaningar. För att vi skall klara dem krävs ny kunskap och ändrade beteenden. Miljö, klimat och hållbarhet är några av vår tids viktigaste frågor. Att arbeta i ett företag som gör skillnad ger mening. Även om det redan gett en stor effekt i Sverige är vi enbart i begynnelsen av en resa där vi bidrar till att göra världen lite, lite bättre.

Vi har kommit långt i Sverige gällande hållbarhet. Från tidig ålder skolas vi in i att ta hand om vår planet på ett allt bättre sätt. Vi sopsorterar både i hemmen och på förskolan, skolan, arbetsplatsen. Vi har lyckats att skapa en ”idérymd”, ett manifest om att vara schysst mot sin omgivning. Den uppväxande generationen har ett bättre miljötänk än min generation har haft.

Det gnälls en del runt att vi i Sverige har för mycket regler och för hårda krav. Just inom miljöområdet tycker jag vi skall slå oss för bröstet och vara stolta över struktur, lagar och regelverk. Vi har en hård och väl fungerande lagstiftning. Vi har ytterligare tydlighet med noggranna specifikationer från översynsmyndigheter, specialmyndigheter och från kommunerna. Forskningen får genomslag och det är många kloka personer som arbetar åt samma håll. För en bättre miljö.

– Vi ligger oerhört långt framme i Sverige gällande hållbarhet och förståelse för sambandet mellan miljö, hälsa och ekonomisk framgång. Miljökraven, konsumentkraft och digitaliseringen pressar utvecklingen, i mitt tycke åt rätt håll.

Även företagen själva driver frågan på ett bra sätt i Sverige. När jag nyligen gick igenom årsrapporterna för Sveriges 100 största företag var det återkommande i alla VD-ord hur viktigt det är för företaget att möta miljömålen.

Våra innovationer och konceptet ger ett oerhört tryckt i denna resa. Mot en bättre miljö. Vi ger möjlighet för stora mängder mindre lokala företag och franchisetagare att arbeta på ett smartare, mer kvalitativt sätt – utan dyra konsulter. Att arbete mer miljövänligt och skapa en bättre arbetsmiljö. Allt detta på ett affärsdrivande sätt som ger möjlighet till en högre lönsamhet.

När vi nu tar steget ut i Europa exporterar vi inte enbart våra koncept. Vi exporterar en svensk nivå, inställning och uppfattning om hållbarhet. Vi adderar de möjligheter som digitaliseringen ger. Allt detta gör att vi faktiskt påverkar och gör världen lite bättre.

Det gör mig oändligt stolt.

Peder

Photo by Samuele Errico Piccarini on Unsplash.

McDonalds laddar bilar – Cirkle K säljer mat. Elbilen stöper om flera marknader

Området för hur vi transporterar oss är under stor förändring. Det råder ingen tvekan om att det skakar om flera marknader. Jacob Schram är global strategichef och Europachef på en av världens största drivmedelskedjor Circle K. Han utrycker i en artikel i Dagens Industri hur det kommer att ske mer de kommande tio åren i drivmedelsbranschen än det gjort under de senaste hundra åren.

Circle K har 15.000 stationer runt om i världen och nästan 800 stationer i Sverige. En ökad mängd elbilar kommer utan tvekan att leda till att försäljningen av drivmedel går ned. Jacob Schram bedömer att elbilen kommer att ligga i samma prisnivå som bensinbilen år 2025 och att det är då som det stora skiftet sker.

Slide från Julia Saini´s föreläsning vid Automechanika i Birmingham den 6 juni 2018 om dagsläget gällande drivmedel. Det är en stor del av kakan som utmanas av elbilen. Den som betraktar detta pajdiagram ser att ”idag” utgörs av bensin och diesel medan alla tecken visar att inte minst el kommer starkt. En central fråga är när framtiden är här. Mcdonalds och Circle K ser framtiden som något nära – ungefär nu och samt kommande år.

Julia Saini som vice president Mobility (Automotive & Transportation) på Frost & Sullivan visar vid en föreläsning på Automechanika en bild av nuläget. Bensin och diesel är dominant och alternativa energikällor för bilar utgör endast en liten strimma i pajdiagrammet. Även Julia talar om en framtid som knackar på dörren där inte enbart elbilen kommer att ta plats utan även autonoma, självkörande fordon och när Julia talar om framtiden är det åren 2020-2025 som nämns.

Julia Saini och andra analytiker delar upp utvecklingen av självkörande bilar i tre eller fem steg. Där de tidiga stegen handlar om exempelvis att bilen är självkörande vid parkering medan de sista stegen innebär att du kan sova, se på film eller äta i bilen medan den kör. BMW bjuder på sin vision här – Autonomous driving.

McDonalds lanserade under 2018 en kampanj där man beskriver sig själv som den största aktören inom drivmedel. Det vill säga att man utmanar drivmedelskedjorna. Deras mål är att alla McDrive ska ha laddstolpar 2020. Idag finns 52 laddstolpar på 37 restauranger varav 29 har snabbladdare. När McDonalds uttrycker hur deras satsning år 2017 ledde till en besparing på 148 ton koldioxid jämfört med att köra på fossilt bränsle förstår man att detta även är en del av deras satsningar för en bättre miljö och kanske för att framstå som mer miljömedvetna. Så å ena sidan skall McDonalds alltså ladda bilar.

Circle K å sin sida jobbar hårt för att utveckla och testa nya format, koncept och affärsmodeller. De som är passiva och avvaktar för att se vad som händer kommer att gå i konkurs och försvinna”, säger Jacob Schram i DI-intervjun och fortsätter ”Bilen kommer att bli mer som en egen salong där du kan slappa, se på film eller till och med sova. Det kommer att leda till större behov av mat, snacks och dricka i bilen. Där kommer vi in och vi kommer att satsa ännu mer på bra och fräsch mat.”

Vid slutet av 2017 beräknades 44 000 elfordon vara i bruk i Sverige. I Norge är varannan bil som säljs en elbil. I takt med att antalet elbilar ökar kan man tänka sig att det är många aktörer som inte kan stå utanför utvecklingen. Det är rimligt att tänka sig att en elbilsförare är benägen att välja ett hotell, restaurang, affär där man samtidigt kan låta bilen stå och ladda.

Rapid change. Get agile.

Nyckeln till framgång för brittiska fordonsverkstäder är att möta förändrade marknader och nya kundbehov

Den 5 juni till 7 juni är det dags för Automechanika Birmingham, Storbritannien. Mässan är det centrala navet för Storbritanniens bilindustri och lockar tusentals besökare.

Betydande förändringar sker på den globala marknaden. Medan utvecklingen i Västeuropa är blygsam utgör Östeuropa, Ryssland, Kina och Indien tillväxtmarknader. Denna utveckling berör inte enbart bilförsäljning utan även eftermarknaden. Den brittiska fordonsindustrin är den åttonde största marknaden globalt och den fjärde största i Europa efter Tyskland, Italien och Frankrike. Mer än 30 miljoner fordon servas årligen i Storbritannien. Det finns uppskattningsvis 40 000 verkstäder i Storbritannien vilken, mellan tummen och pekfingret, är tio gånger så många som i Sverige.

Strukturen i Storbritannien skiljer sig från övriga Europa med en större andel fria verkstäder. Det innebär att det finns ett större spektrum av aktörer på marknaden vilket ger brittiska bilister tillgång till ett bredare urval av tjänster och produkter. Storbritannien har även en mer varierad blandning av varumärken och fordonstyper än övriga Europa.

– Flera ledande analytiker menar att nyckeln till framgång för brittiska företag är att förstå de trender som kommer att påverka marknaden och utveckla strategier för att på ett dynamiskt sätt kunna möta förändrade marknader och nya kundbehov. Här ligger våra tjänster långt fram menar Peder Söderling, VD på det Stockholmsbaserade Leadtechföretaget Glykol AB.

Eftermarknaden är enormt konkurrensutsatt och det primära konkurrensmedlet är kvalitet; att erbjuda högkvalitativ service till bilägarna. Vår uppfattning är att dessa verkstäder befinner sig i samma omvärld och möter samma utmaningar som de Svenska verkstäderna och kedjor för fordonsverkstäder. Det handlar om utmaningar som ”kvalitet som främsta konkurrensmedel”, ”allt färre verkstadstimmar”, ”digitaliseringen i bred bemärkelse”, ”efterleva miljö, arbetsmiljö och lagkrav” men även utmaningen att skapa en agil kedja med stora möjligheter att genomföra de förändringar som kommer att krävas för bibehållen konkurrenskraft.

Vi kommer att arbeta i Storbritannien med samma modell som i övriga länder med att vi väljer ett partner företag inom segmentet och ger dem konkurrensfördelar. Glykols erbjudande bygger på långsiktiga engagemang som är väl förankrade i lednings- och ägargrupper hos våra partnerföretag berättar Peder Söderlind.