fbpx
Martin Lindqvist

Sju viktiga saker att tänka på i valet av plattform för kedjor inom eftermarknaden för fordon

Eftermarknaden för fordon är en hårt konkurrensutsatt marknad som fortsätter att växa. Hur skapas en kedja som snabbt nog och kontinuerligt kan transformeras under press från en extremt föränderlig och omvälvande marknad? Världen står inför enorma utmaningar. För att vi ska klara av dem krävs ny kunskap och ändrade beteenden. Miljö, klimat och social hållbarhet är några av vår tids viktigaste frågor. Kedjor inom eftermarknaden för fordon behöver säkerställa att alla lokala enheter arbetar i linje med uppsatta hållbarhetsmål. Det är här vi kommer att se de största framgångarna för kedjor inom branschen kommande år. 

Ett hållbart företagande är det enda alternativet för lönsamhet och tillväxt och det finns ett tydligt skäl till varför det är så: kvalitet är det primära konkurrensmedlet. Om du som de flesta inom eftermarknaden för fordon har höga ambitioner, kommer du kunna relatera till dessa frågor. Med 30, 300, eller fler lokala enheter krävs strategier och tydliga metoder för att uppnå ständig förändring. Ett sätt är att använda en plattform designad för agil kedjedrift. En plattform är en webbtjänst som möjliggör ett effektivt samarbete för individer med olika roller och funktioner inom en organisation. Plattformar är skräddarsydda tjänster och exempel på olika plattformar är: CRM-system, ekonomisystem, faktureringssystem, matchningsplattformar, offertplattformar och sociala plattformar med mera. Hur ska ni som progressiv kedja inom eftermarknaden för fordon tänka när ni väljer plattform för att säkerställa att ni når era hållbarhetsmål? Här följer sju tips:

1.    Plattformens fokus måste vara transformation

Mer information hjälper inte. Oavsett hur välstrukturerad, situationsanpassad eller kundorienterad informationen är, används den inte -mer information ger ingen transformerande effekt.  Omvärlden är ur affärshänseende både komplex och svårtolkad. Ingen vet hur den ser ut om ett halvår. Nya lagar och regler tillkommer, ändras eller tas bort. Kundernas krav och beteenden ändras. Ny teknologi kan förändra konkurrensläget radikalt ”över en natt”. Hur bidrar plattformen på ett konkret sätt till att exekvera beslut, förändra kultur och säkerställa efterlevnad? Hur tas 1000 lokala enheter från nuläge (X) till önskat läge (Y) på så kort tid som möjligt?

2.    Plattformen behöver vara dedikerad för multi-site-struktur

Det finns idag mycket kunskap om organisationsformer för kedjor eller multi-site-organisationer. Det är ett område som det forskats mycket om och som rönt uppmärksamhet i managementlitteraturen. De lokala enheterna måste fungera väl för att organisationen ska få tillväxt och en hög värdering. Vid valet av plattform är det viktigt att den passar organisationsformen. En viktig aspekt är att plattformen skapar värde för de tre övergripande rollerna i en multi-site-organisation: för de lokala enheterna, för coacher/regionansvariga och för personer i ledande position och styrelse.

3.    Plattformens utgångspunkt måste vara ”the commitment-controll paradox”

Lokalt engagemang är avgörande för långsiktig ekonomisk framgång och tillväxt. Samtidigt behöver de lokala enheterna stöd i hur de ska efterleva lagar, regler och koncept – det behövs kontroll. Inget är så dyrt att reparera som ett skadat varumärke och det är oerhört viktigt att alla som arbetar under varumärket uppfyller de krav och ambitioner som finns. Detta är något av en paradox eftersom kontroll hämmar engagemang. När du väljer plattform för din kedja är det därför en avgörande fråga hur plattformen balanserar detta.

4.    Plattformen ska stärka varumärkets erbjudande till verkstäderna och locka fler verkstäder

Alla multi-site-organisationer oavsett bransch kan själva ses som en plattform. Traditionellt sett står igenkänning av ett starkt varumärke i centrum. Det är en varumärkesplattform. Det är även vanligt att organisationen utgör en distributionsplattform som möjliggör tillhandahållande av bra varor till de lokala enheterna på ett effektivt och prisvärt sätt. Specialisttjänster av administrativt slag kan erbjudas som exempelvis ekonomistöd, stöd med lokal marknadsföring eller juridiskt stöd. När ni upphandlar en plattform för styrning av hållbarhet ökar ni ert värdeerbjudande till verkstäderna. Inom multi-site-strukturen blir detta en allt mer avgörande konkurrensfaktor i kampen om att locka och etablera lönsamma lokala enheter.

5.    Plattformen måste ge en översikt och möjliggöra databaserade beslut

På strategisk nivå behövs en helhetsöversikt över verksamheten. En central uppfattning är att relevanta data och fakta förbättrar beslutsprocesser i både verksamheten och ledningen. Instinkter eller magkänsla räcker inte längre för att företaget ska vara konkurrenskraftigt och fortsätta att vara relevant. En plattform för modern styrning av en kedja eller multi-site-organisation i den riktningen behöver ge insikter till dem som fattar besluten. Det görs vanligtvis genom tydliga rapporter och ett användargränssnitt som är väl anpassat för respektive ansvarsposition. 

6.    Plattformen behöver adressera lönsamhet och tillväxt

Tillväxt inom en multi-site-organisation sker genom ökad försäljning, effektivare arbetsmetoder, uppköp eller uppstart av nya enheter eller licensiering (franchise). Kvalitet, miljö, arbetsmiljö och lagefterlevnad är grundläggande faktorer för långsiktiga affärer men för att driva tillväxt krävs det något mer. Det kan handla om att säkerställa att alla medarbetare agerar på ett sätt som ökar försäljningen eller effektiviserar arbetet. Det kan även handla om att öka etableringstakten genom att på ett enkelt sätt kunna bedöma intressanta objekt för uppköp och att snabbt kunna harmonisera den nya enheten med det egna konceptet.

7.    Omfattande branschkunskap, passion och en progressiv inställning

Det räcker inte idag med att ha den bästa webblösningen för CRM-system, ekonomisystem, faktureringssystem eller matchningsplattformar – dessa techföretag måste segmentera sin verksamhet och ha djupgående kunskaper om den bransch de marknadsför sina tjänster inom. De måste bidra med ”know-how”. De måste inta rollen som experter. När du väljer plattform för a) multi-site-organisation b) driva transformation c) hållbarhet och d) eftermarknad för fordon behöver du säkerställa att det här engagemanget och kunskapen finns. En annan viktig parameter är om leverantören har framåtanda, passion och en progressiv inställning. Ställ dig frågan: vilka är deras utvecklingsplaner under de kommande tre åren?

10 trender kedjor inom fordonsbranschen ska blunda för om de vill göra en Kodak

Det USA-baserade Eastman Kodak Company har det senaste årtionde fått fungera som exempel på ett företag som inte lyckats förstå förändringar i omvärlden i tillräckligt hög takt. Företaget som bildades år 1881 förstod inte innebörden av digitaliseringen och mobiltelefonutvecklingen och krympte dramatiskt under 2000-talet. Företaget används som exempel beträffande teknisk disruption och ovilja att se förändring.

Fordonsbranschen och eftermarknaden för fordon är under förändring. Flera ledande analytiker menar att nyckeln till framgång för verkstäderna och kedjorna är att förstå de trender som kommer att påverka marknaden samt att utveckla strategier för att på ett dynamiskt sätt kunna möta förändrade marknader och nya kundbehov. Några av de megatrender som många analytiker står enade om kommer att påverka är:

1.     Mobilitet
När begreppet mobilitet används av analytiker beträffande fordonsområdet innebär begreppet ett mindre fokus på själva bilen och ett större fokus på att flytta människor och gods. Bilen som idé utmanas. Det blir svårare att särskilja vad som är vad; exempelvis vad som är kollektivtrafik, vad som är taxi och vad som är en bilresa.

2.     Självkörande bilar
Vanligtvis presenteras denna utveckling som ett skeende i fem steg. Från stöd i körningen till helt autonoma bilar. En aspekt i detta är att skador på bilar och människor anses komma att minska. Här går röster och åsikter isär om hur snabbt tekniken kommer att få genomslag.

3.     Digitaliseringen i bred bemärkelse
Digitaliseringen har en direkt inverkan genom att tillverkaren, bilen, verkstaden och andra parter kommunicerar med varandra digitalt. Inom området ryms även saker som reservdelshandel B2B och privatpersoners ändrade beteende och livsstil i förhållande till hur de transporterar sig.

4.     Delningsekonomin
Delningsekonomi innebär olika arrangemang för att hyra, dela eller låna saker istället för att själv äga dem. Exempel är taxitjänsten Uber, övernattningstjänster som Airbnb, bilpooler och tjänster som uthyrning av mötesrum företag emellan. Vid ett projekt vid Integrated Transport Research Lab, KTH beskrivs villigheten att dela bil som ett av de mest avgörande fenomenen gällande fordonssektorns framtid.

5.     Elektrifieringen av transportsektorn
Det är kanske den trend som anses få störst effekt på eftermarknaden där efterfrågan på verkstadstjänster förväntas minska medan branschen för batterier och tjänster runt batterier förväntas öka.

6.     De globala hållbarhetsmålen
Världen står inför enorma utmaningar. Miljö, klimat och hållbarhet är några av vår tids viktigaste frågor och företag vill inte associeras med problemet – snarare vill de vara en del av lösningen. Allt fler analytiker är ense om att de företag som blir vinnare i ”hållbarhetsracet” även kommer att stå som marknadsledare.

7.     Fler maskiner att laga
Automatisering och robotisering är två megatrender som även de kan tänkas påverka fordonsbranschen. Redan idag kräver maskiner som tidigare var förhållandevis enkla avancerad kunskap för reparation. Ett sådant exempel är robotgräsklippare som både behövs servas och lagas. En åldrande befolkning kräver mer mekanik och teknik som behöver servas och lagas.

8.     Fler aktörer vill laga bilar
Fler aktörer tar sig in på den traditionella marknaden för verkstäder. Både däcksidan och rekondsidan visar intresse för servicesidan. Ny teknik ger möjlighet att laga bilar på distans och ytterligare aktörer vill laga bilen där den står.

9.     Fler trafiktimmar
Jordens befolkning förväntas fortsätta att öka och viljan att röra på sig kommer även den fortsätta att öka: Fler kommer alltså att förflytta sig allt mer. Antalet trafiktimmar antas öka markant kommande år.

10.  Högre nyttjandegrad av fordon
Genom möjligheterna till digital kommunikation och analys av data förväntas fordonen användas mer och stå stilla mindre. Idag står de privatägda bilarna parkerade i större utsträckning än de körs.

Så vad gör då företag som lyckas med ständig förändring?

Lösningen är att vara extremt aktiv och offensiv och se förändring som en möjlighet till att agera – att utveckla verksamheten och den egna affären. Organisationen måste även vara uppbyggd på ett sådant sätt att ständig förändring är möjligt – förmågan att vara agil.

En agil organisationskultur och ständig innovation är de verktyg som finns för att skapa eller bibehålla en ledande roll inom den bransch som kedjan är verksam inom. De värden som kommuniceras då begreppet agil, i detta sammanhang, används är att distribuera besluten i så hög utsträckning som möjligt ut i organisationen. På detta sätt kommer organisationen närmare kunderna och marknaden och blir förhoppningsvis mer effektiv.

Analysfirman Roland Berger, som bland annat arbetar inom området för eftermarknaden fordon, slår i rapporten Survival of the fittest M&A – intensifies the cut-throat competition in the European automotive aftermarketfast att förmågan att vara agil är avgörande: ”Companies need to be agile and open to changes because they must not allow themselves to freeze like rabbits in the headlights. They need to take the future of their business in their own hands”.

Transformationen av fordonsindustrin gör det nödvändigt att snabbt och konsekvent driva förändring och säkerställa efterlevnad i stora kedjor. Är du intresserad av det här ämnet? Följ mig Peder Söderlind eller Martin Lindqvist på LinkedIn.

Magkänsla och databaserade beslut – så hänger det ihop

Vad menas egentligen när någon använder begrepp som databaserade beslut, datadrivet beslutsfattande, faktabaserade beslut eller business analytics? I en organisationskultur där data ligger till grund för beslut genomsyrar detta hela organisationen, det handlar inte enbart om att strategiska beslut ska vila på korrekta fakta. Databaserade beslut berör även delar av verksamheten som lagerhållning, kundservice, prognostisering, varutransporter, marknadsföring och mycket mer.

På strategisk nivå ger arbetsmetoden i bästa fall en helhetsöversikt över verksamheten. En central uppfattning är att relevanta data och fakta förbättrar beslutsprocesser i både verksamheten och ledningen. En annan uppfattning är att instinkter eller magkänsla inte längre räcker för att företaget ska vara konkurrenskraftigt och fortsätta att vara relevant.

Ett skäl till att utvecklingen på området exploderat är att det finns mer data som är mer lättillgängliga idag än för exempelvis 20 år sedan. Ett annat skäl är att verktygen som används för att extrahera kunskap ur data, exempelvis genom visualisering, även de är mer lättillgängliga, enkla att använda och kostar allt mindre. För att dessa verktyg ska fungera behövs ett sammanhållet system för att samla data, ofta från flera olika källor inom företaget och i dess omvärld. Data har tagit sig in i styrelserummet. En kultur vars beslutsfattande enbart bygger på data tar dock även en risk.

”Genchi Genbutsu” är ett begrepp och en central princip inom The Toyota Way som ungefär betyder ”gå och se” eller ”ta på dig skorna och bege dig till den plats där det händer”. En tradition som utvecklats utifrån detta synsätt är något som kallas ”Gemba-walk”, vilket innebär att chefer gör besök på fabriksgolvet. Det är ett sätt att se till att cheferna tar sig tid att se hur verksamheten fungerar med egna ögon, dels för att se hur det praktiskt fungerar på golvet och dels för att möta medarbetarna öga till öga.

Det är lätt att sympatisera med det här synsättet. Det är en risk att enbart lita på data. Det finns så många aspekter som inte kan fångas upp, mätas och kvantifieras. Idén är rätt enkel: det är stor skillnad på data och insikter. Data blir information när de kontextualiseras och kan endast ses som potentiell kunskap. Det är i mötena med verksamheten, kunderna, medarbetarna och omvärlden som data kontextualiseras och kunskap skapas.

Vi människor fattar beslut baserat på tidigare erfarenheter och det vi uppfattar som rationellt (ok –  inte alla!). Din magkänsla och dina instinkter är resultat av den kunskap och erfarenhet du har. Det går inte att komma undan. Även om du fattar beslut på magkänsla är magkänslan bättre ju mer kunskap och erfarenhet du har. Jag vill påstå att magkänsla älskar data. Petter Stordalen, som bland annat är grundare för Nordic Choice Hotels, uttryckte detta på ett bra sätt i en intervju i Businesspodden sommaren 2018. En parafras av det han sa där kan uttryckas såhär: magkänsla för mig är summan av alla erfarenheter du haft under ett långt liv. Det kanske är därför du fattar bättre beslut när du är äldre.

Ett sätt att se på det här ämnet är att de båda synsätten inte på något sätt står i varandras motpol. De båda kulturerna berikar i stället varandra. Det är ett balanserat resonemang som både omfamnar idén om att beslut bör baseras på fakta och idén om att skaffa kunskap direkt genom deltagande – att se med egna ögon. Av dessa skäl vänder jag mig mot metaforen ”data is the new oil”. Snarare skulle jag vilja påstå ”insights is the new air”.

Glykol AB marknadsför tjänster som riktar till kedjor och organisationer med många lokala enheter. Genom skräddarsydda informationstjänster kan de lokala enheterna effektivt genomföra riskanalyser för god arbetsmiljö, miljö, kvalitet mm.

Är du VD, HR-chef eller arbetsmiljöansvarig för en kedja med många lokala enheter som behöver göra riskanalys ur arbetsmiljöhänseende varje år? Är ni i behov av effektivisera arbetet?

Vill du få koll på vilka brister som finns på kedjans lokala enheter och i vilken takt de åtgärdas? Vill du ta beslut både utifrån din erfarenhet och data? Boka en frukost med mig, Peder Söderlind så resonerar vi vidare om dessa viktiga frågor. http://glykol.com/peder_soderlind/