Tre sätt att höja värdet på kedjan inför en försäljning eller notering

Due Diligence är ett vitt begrepp och utgör ett flertal arbetsprocesser för att analysera ett företag, exempelvis inför ett förvärv. Begreppet används även på svenska och förkortas DD. Ett alternativt svenskt begrepp är företagsbesiktning. Ofta är det jurister som utför besiktningen men även andra experter kan komma i fråga. Det är vanligast att parten som är intresserad av att köpa ett företag (målföretag) initierar företagsbesiktningen, och detta kan ske öppet eller dolt. Det är alltså möjligt att påbörja en undersökning av ett intressant målföretag utan att meddela målföretaget detta. Då är det primärt externa källor som utgör den initiala analysen, bedömningen sk öppen information.

En varumärkesägare, ägare av en kedja eller franchisegivares viktigaste åtagande i den löpande driften är att upprätthålla och utveckla kvaliteten i kedjans utförande av konceptet. Varumärkesägaren måste därför skapa ett väl utvecklat system för att följa upp, kontrollera och förbättra hur varje lokal enhet eller franchisetagare använder sig av framtagna koncept och varumärken. En grundläggande förutsättning för att kunna bygga, upprätthålla och få en god värdering av en franchisekedja är att varumärket går att skydda. Det är även, självklart viktigt att varumärket går att fylla med positiva erfarenheter för en kundgrupp.

En företagsbesiktning kan omfatta många olika aspekter. Fokus är ofta kommersiell, finansiell och juridisk besiktning – här granskas självklart affärsidé, konkurrensläge, eventuella patent, varumärkesskydd och andra immateriella tillgångar men även organisation och ledning samt hur internkontroll för upprätthållande av kvaliteter sker. Den juridiska besiktningen (legal due diligence) berör alla juridiska aspekter av företaget – inte minst att företaget följer de lagar och regler som berör verksamheten. Om det är en organisation med många geografiskt spridda och egna juridiska enheter behöver samtliga uppfylla lagar och regler. Det duger inte att ”nästan alla” gör det då samtliga arbetar under samma varumärke.

Compliance management handlar om att på ett systematiskt sätt säkerställa att lagar och regler efterlevs och att kunna ”visa upp” hur dessa lagar och regler efterlevs. I Sverige är stora områdena att efterleva miljö, arbetsmiljö och arbetsrätt. Sedan kan det självklart vara så att verksamheten lyder under en mängd olika regler och lagar. Därutöver kan det finnas krav från både specialmyndigheter och branschsammanslutningar.

Effekten av att följa dessa lagar och regler är till exempel en god arbetsmiljö eller att miljöpåverkan ligger inom vad som är norm. När detta kan påvisas minskas den risk en potentiell köpare tar. En verksamhet som är välskött värderas högre än en som är misskött eller en där skötseln inte kan påvisas. Struktur och ordning på tillstånd är en särskild punkt att vara uppmärksam på vid DD av en kedja. Antingen har alla lokala enheter god ordning på sina centrala dokument och tillstånd eller så har de inte det. Har de det, blir värdet på kedjan högre än om de inte har god ordning eller till och med saknar vissa tillstånd.

Även om det i Sverige ännu är förhållandevis ovanligt, blir det allt vanligare med olika former av utökad besiktning med ett större fokus på organisatorisk företagsbesiktning (organisational due diligence). Denna typ av besiktning innebär en fördjupad granskning av kultur, personal, kunskap, internkommunikation, policys, arbetsmiljö, etcetera. Strukturer och stabilitet i form av välskötta ledningssystem och rutiner. Centrala dokument som visar hur företagets operativa verksamhet fungerar. Huruvida det finns ett systematiskt kvalitetsarbete, och så vidare.  Kort kan sägas att det är tre saker som, ur min aspekt (förstår att det finns ett flertal andra dimensioner) ger en högre värdering av kedjan:

1.    Förmåga att påvisa organisatorisk styrning och en etablerad kultur för ständiga förbättringar
Det är aldrig nuet som köps, det är den förväntade framtiden. En kedja eller ett varumärke som visar hur det har förmåga att ständigt förnya sig i en snabbföränderlig värld högre värde än en kedja som inte kan det.

2.    Förmåga att påvisa hur varje enhet arbetar för att följa lagar och regler
En av de högsta riskerna vid investering eller köp av ett bolag, är att det finns områden där företaget faktiskt bryter eller har brutit mot gällande lagstiftning. Det köpande bolaget kan då ärva problem som riskerar att sänka hela bolaget.

3.    Förmåga att påvisa långsiktig hållbarhet – social, ekonomisk, ekologisk
Exemplen är många där en intressent köpt en kedja eller ett företag, och det har efter några år visat sig att marken är förorenad eller att produkter sålts som innehållit gifter eller cancerogener. Byggnader har visat sig vara bristfälliga med allvarlig miljöpåverkan som följd. Att som målföretag/målkedja kunna påvisa ett systematiskt förhållningssätt och compliance på var enda lokal enhet är centralt för att ingjuta förtroende, vilket i sin tur ökar värdet på kedjan.

Är det en kedja som är målorganisation behöver det köpande företaget säkerställa att alla enheter som arbetar under varumärket har kvalitetsledningssystem, compliance management samt följer lagar och regler. Det är en särskild utmaning för kedjor och mycket stora företag att genomföra och säkerställa lagefterlevnad, compliance. Ett skäl är att de utgörs av många geografisk spridda arbetsplatser och medarbetarna träffas inte varje dag – det finns inte automatiskt en gemensam arbetsplatskultur. Samtidigt finns det ett gemensamt varumärke att värna om. Och det är det varumärket som intressenten vill köpa.  Kort sagt: Investering i kvalitetsledning och compliance är inte endast lönsamt i drift, det är även av central vikt för att öka värdet på kedjan eller företaget.

Tags: