Jag la ut en fråga på LinkedIn i början av september 2019: Vilka är de bästa restaurangen i Stockholm för affärsmöte? Uttryckte mina behov som:

1. Bra kvalitet utan ”overkill”.

2. Ok ljudmiljö så det går att prata.

3. Digital bokning.

Ett tiotal personer svarade snabbt och här nedan är deras tips.

Due Diligence är ett vitt begrepp och utgör ett flertal arbetsprocesser för att analysera ett företag, exempelvis inför ett förvärv. Begreppet används även på svenska och förkortas DD. Ett alternativt svenskt begrepp är företagsbesiktning. Ofta är det jurister som utför besiktningen men även andra experter kan komma i fråga. Det är vanligast att parten som är intresserad av att köpa ett företag (målföretag) initierar företagsbesiktningen, och detta kan ske öppet eller dolt. Det är alltså möjligt att påbörja en undersökning av ett intressant målföretag utan att meddela målföretaget detta. Då är det primärt externa källor som utgör den initiala analysen, bedömningen sk öppen information.

En varumärkesägare, ägare av en kedja eller franchisegivares viktigaste åtagande i den löpande driften är att upprätthålla och utveckla kvaliteten i kedjans utförande av konceptet. Varumärkesägaren måste därför skapa ett väl utvecklat system för att följa upp, kontrollera och förbättra hur varje lokal enhet eller franchisetagare använder sig av framtagna koncept och varumärken. En grundläggande förutsättning för att kunna bygga, upprätthålla och få en god värdering av en franchisekedja är att varumärket går att skydda. Det är även, självklart viktigt att varumärket går att fylla med positiva erfarenheter för en kundgrupp.

En företagsbesiktning kan omfatta många olika aspekter. Fokus är ofta kommersiell, finansiell och juridisk besiktning – här granskas självklart affärsidé, konkurrensläge, eventuella patent, varumärkesskydd och andra immateriella tillgångar men även organisation och ledning samt hur internkontroll för upprätthållande av kvaliteter sker. Den juridiska besiktningen (legal due diligence) berör alla juridiska aspekter av företaget – inte minst att företaget följer de lagar och regler som berör verksamheten. Om det är en organisation med många geografiskt spridda och egna juridiska enheter behöver samtliga uppfylla lagar och regler. Det duger inte att ”nästan alla” gör det då samtliga arbetar under samma varumärke.

Compliance management handlar om att på ett systematiskt sätt säkerställa att lagar och regler efterlevs och att kunna ”visa upp” hur dessa lagar och regler efterlevs. I Sverige är stora områdena att efterleva miljö, arbetsmiljö och arbetsrätt. Sedan kan det självklart vara så att verksamheten lyder under en mängd olika regler och lagar. Därutöver kan det finnas krav från både specialmyndigheter och branschsammanslutningar.

Effekten av att följa dessa lagar och regler är till exempel en god arbetsmiljö eller att miljöpåverkan ligger inom vad som är norm. När detta kan påvisas minskas den risk en potentiell köpare tar. En verksamhet som är välskött värderas högre än en som är misskött eller en där skötseln inte kan påvisas. Struktur och ordning på tillstånd är en särskild punkt att vara uppmärksam på vid DD av en kedja. Antingen har alla lokala enheter god ordning på sina centrala dokument och tillstånd eller så har de inte det. Har de det, blir värdet på kedjan högre än om de inte har god ordning eller till och med saknar vissa tillstånd.

Även om det i Sverige ännu är förhållandevis ovanligt, blir det allt vanligare med olika former av utökad besiktning med ett större fokus på organisatorisk företagsbesiktning (organisational due diligence). Denna typ av besiktning innebär en fördjupad granskning av kultur, personal, kunskap, internkommunikation, policys, arbetsmiljö, etcetera. Strukturer och stabilitet i form av välskötta ledningssystem och rutiner. Centrala dokument som visar hur företagets operativa verksamhet fungerar. Huruvida det finns ett systematiskt kvalitetsarbete, och så vidare.  Kort kan sägas att det är tre saker som, ur min aspekt (förstår att det finns ett flertal andra dimensioner) ger en högre värdering av kedjan:

1.    Förmåga att påvisa organisatorisk styrning och en etablerad kultur för ständiga förbättringar
Det är aldrig nuet som köps, det är den förväntade framtiden. En kedja eller ett varumärke som visar hur det har förmåga att ständigt förnya sig i en snabbföränderlig värld högre värde än en kedja som inte kan det.

2.    Förmåga att påvisa hur varje enhet arbetar för att följa lagar och regler
En av de högsta riskerna vid investering eller köp av ett bolag, är att det finns områden där företaget faktiskt bryter eller har brutit mot gällande lagstiftning. Det köpande bolaget kan då ärva problem som riskerar att sänka hela bolaget.

3.    Förmåga att påvisa långsiktig hållbarhet – social, ekonomisk, ekologisk
Exemplen är många där en intressent köpt en kedja eller ett företag, och det har efter några år visat sig att marken är förorenad eller att produkter sålts som innehållit gifter eller cancerogener. Byggnader har visat sig vara bristfälliga med allvarlig miljöpåverkan som följd. Att som målföretag/målkedja kunna påvisa ett systematiskt förhållningssätt och compliance på var enda lokal enhet är centralt för att ingjuta förtroende, vilket i sin tur ökar värdet på kedjan.

Är det en kedja som är målorganisation behöver det köpande företaget säkerställa att alla enheter som arbetar under varumärket har kvalitetsledningssystem, compliance management samt följer lagar och regler. Det är en särskild utmaning för kedjor och mycket stora företag att genomföra och säkerställa lagefterlevnad, compliance. Ett skäl är att de utgörs av många geografisk spridda arbetsplatser och medarbetarna träffas inte varje dag – det finns inte automatiskt en gemensam arbetsplatskultur. Samtidigt finns det ett gemensamt varumärke att värna om. Och det är det varumärket som intressenten vill köpa.  Kort sagt: Investering i kvalitetsledning och compliance är inte endast lönsamt i drift, det är även av central vikt för att öka värdet på kedjan eller företaget.

Inga utmaningar är isolerade. Det är en mängd faktorer som spelar in. I och med det handlar det i allt mindre utsträckning om ”vårt sätt att angripa en utmaning” utan allt mer om hur vi tillsammans kan lösa problem i samhället. Detta är vad vi inom Glykol AB kallar för systemisk design. Vi tar de både tekniska och sociala system vi är en del av i hänsyn när vi skapar. Det är därför vi tjatar så mycket om partnerkundfilosofin. Det är därför kunskap om individ och samhälle är så viktigt.

Begreppet ”mening” återkommer allt oftare inom managementlitteraturen, och bekräftas i vår kontakt med unga människor. Jobbet måste ha mening. Det måste finnas en idé om varför företaget gör det de gör. På det nationella planet blev detta tydligt i och med det så kallade studentupproret i början av december i år, där studenter beskriver klimatutsläpp och miljöpåverkan som vår tids ödesfråga. Hur frågan inte är ett avlägset bekymmer för dem, utan något som kommer att prägla deras liv. Studenterna säger helt enkelt till näringslivet; vill ni rekrytera oss måste ni nå klimatmålen.

Det är inte endast unga människor som belyser behovet av ett större sammanhang – en mening. När vi analyserar VD-orden på Sveriges största företag är de centrala ”key business initiatives” i linje med uppfattningen om en större mening. På den här punkten håller företagsledningarna med ungdomarna – att nå miljömålen måste ha högsta prioritering.

Vi ”jackar in” i dessa företags Key Business Initiatives på ett mycket tydligt sätt. Dels då våra tjänster adresserar miljöområdet. Dels för att företagen uttrycker ett behov av agilitet. Det är avgörande för dessa organisationer att bygga en följsam organisation. Stora organisationer och kedjor med en stor mängd lokala enheter behöver verktyg för att snabbt kunna ta en ny riktning vid behov. För tillväxt vill de enkelt kunna öka etableringstakten, och de är beroende av att kunna påvisa hur alla enheter arbetar systematiskt i den riktning som har beslutats.

På dessa sätt upplever vi att vi trycker samhällsutvecklingen i rätt riktning. Mot ett bättre samhälle, på ett smart sätt. På ett sätt som skapar lönsamhet för våra partnerkunder och gör dem attraktiva för den uppväxande generationen. Vi drivs av en passion att skapa, att förändra till det bättre – det är en ynnest, ett privilegium, en glädje. Allt är upplagt för ett meningsfullt 2019.

Under året som gick har vi skapat mer än någonsin – tillsammans med våra partnerkunder. Ett stort tack ska riktas till våra progressiva partnerkunder och dess fantastiska människor: Mekonomen Group, MECA, Speedy Bilservice, Toyota Material Handling Sverige, Toyota Material Handling Europé och alla andra. Och ett stort tack till alla våra samarbetsparter!

2019 flyttar vi gränserna mot ett bättre samhälle ytterligare.

Uppfattningen om att en bra arbetsmiljö är lönsamt är idag utbredd. Uttryckt på ett annat sätt: En dålig arbetsmiljö är dyrt. Som VD eller kvalitetsansvarig för en kedja inom eftermarknaden för däck, är det viktigt att säkerställa att kunden känner till att det råder schyssta arbetsförhållanden på däckverkstaden.

Det är nu åtta år sedan Arbetsmiljöverket gjorde sin stora drive med fokus på däckverkstäder. Och även om mycket har hänt sedan dess, finns det många risker i arbetsmiljön på däckverkstäder. Tunga lyft av hjul, buller, vibrationer, gummipartiklar, pumpning av stora däck, svetsning, hantering av kemikalier och maskinsäkerhet är några av de risker som finns för medarbetare på däckverkstäder.

Med början under 2018 har Arbetsmiljöverket i sin tillsynsaktivitet inspekterat ett stort antal arbetsplatser som bland annat erbjuder däckbyten. På de 300 däckverkstäder som har besökts har det ställts 1400 krav på förbättring av Arbetsmiljöverket. 200 brister gällande ergonomi, 50 brister avseende buller, 80 brister om tillbud, 200 brister om kemiska risker och 100 brister om rutiner för riskbedömning. Dyrt och onödigt.

Riskbedömningen – ett snabbt sätt att komma igång
Ett sätt att snabbt förbättra arbetsmiljön är att göra en riskbedömning av arbetsmiljön på samtliga verkstäder. Det behöver inte vara varken svårt eller dyrt. Idag finns det kraftfulla verktyg för att snabbt komma igång och få stor precision i arbetet.

1. Utgå från befintlig kunskap och tillgängliga data om arbetsmiljörisker på däckverkstäder
En riskanalys måste ta sin utgångspunkt i god kunskap om vilka risker som finns i arbetsmiljön. Denna kunskap kan fås genom forskning om arbetsmiljön, anlitande av experter/konsulter, eller genom att utnyttja tjänster som tar sin utgångspunkt i aktuell forskning och branschkunskap.

2. Ge verkstäderna tillgång till enkla verktyg för att bedöma riskerna i verksamheten
Allt som får igång en kultur av riskbedömning är bra. Ett dokument med de 10 mest centrala kontrollpunkterna kan vara tillräckligt. Idag finns effektiva tjänster där allt innehåll är på plats och all dokumentation sker automatiskt.

3. Översikt och strategiskt arbete
Använd en arbetsmetod så att du som centralt ansvarig successivt får in kunskap om hur det går för verkstäderna. Då kan du avgöra var insatser behövs. Är det 10 däckverkstäder du är ansvarig för, är det möjlighet att arbeta mycket nära verkstäderna. Är det däremot fler än 200 verkstäder kan det behövas ett systemstöd.

4. Erbjud support så att de brister som upptäcks kan åtgärdas.
Vissa brister är enkla och går snabbt att åtgärda, medan andra tar längre tid och kan vara kostsammare. Små insatser kan dock innebära en stor förbättring av arbetsmiljön. En stor del av den support som behövs består i produktion av olika resurser, exempelvis rutiner, mötesagendor, blanketter etc.

5. Se till att dokumentationen är på plats
Värdet av dokumentationen är oerhört stort. Dels för den som är juridiskt ansvarig för den lokala verksamheten, och dels för kedjan som helhet. Om det sker en olycka på arbetsplatsen måste all dokumentation kunna tas fram snabbt. Ägaren måste kunna bevisa hur det bedrivs ett systematiskt arbete för en god arbetsmiljö. Skall hela kedjan värderas exempelvis vid en börsnotering – då är denna dokumentation värdefull.

Det är en utmaning för stora kedjor inom däckverkstad att alla lokala enheter måste med på båten. Ett skäl är att medarbetarna på de många geografisk spridda arbetsplatserna inte träffas varje dag – det finns inte automatiskt en gemensam arbetsplatskultur. Samtidigt finns det ett gemensamt varumärke att värna.

Den pågående transformationen inom fordonsindustrin kräver att de stora kedjorna kan anpassa sig både snabbt och enkelt. Är du intresserad av det här ämnet? Följ mig Peder Söderlind, Martin Lindqvist eller Glykol på LinkedIn.

Lagefterlevnad låter kanske inte som det roligaste för ett företag att jobba med. För de små, lokala enheterna sker det helt enkelt inte om de inte får hjälp. Riskerna är dessutom skyhöga när detta inte sköts på rätt sätt. De direkta kostnaderna i form av vite, företagsböter och andra böter är små i jämförelse med kostnaderna för att ett sargat varumärke. Det är dock inte svårt att få ordning på detta idag. Varken för 10 enheter eller 1000. Så här kommer du igång!

1. Definiera vilka lagar, regler, branschstandarder och koncept som ska efterlevas
Bygg upp strukturen enligt en trappa där första trappsteget är ett instegsprogram. Här läggs ambitionen på en nivå som de flesta enkelt når upp till. Syftet är att alla ska komma in i kulturen – och att arbeta med lagefterlevnad. År två och tre tillförs krav tills den nivå som önskas är uppnådd.

2. Arrangera resurser centralt för att stötta de lokala enheterna
De lokala enheterna kommer inte att driva denna fråga. Tvärtom har du en uppförsbacke framför dig – det är där jobbet ligger. Många kommer att ifrågasätta varför de behöver byta arbetssätt. Svaren är alltid desamma: För att tjäna pengar. Långsiktig ekonomisk framgång. Marknaden hårdnar. Samhället förändras ständigt. Det som tog verkstaden dit den är idag kommer inte att ta den dit den behöver vara i morgon.

3. Inför metoder att mäta lag- och regelefterlevnad
Vad är bevis på att en lag efterföljs? Vad är bevis på hur organisationen arbetar för att följa lagen? Här krävs lite eftertanke – ofta är det möjligt att avgöra om verkstaden efterlever en viss lag genom att besvara en eller två frågor.

4. Skapa eller upphandla en gemensam plattform för efterlevnad
Att styra innebär att just styra. Upprätta en centraliserad plattform för arbetet. Här får alla medarbetare tillgång till korrekt och aktuell information. Alla enheter måste ha tillgång till resurser för ledning och efterlevnad. Se till att den är molnbaserad och att det finns möjlighet för alla att nå den, oavsett var de är. Säkerställ dessutom att plattformen har ett intuitivt och användarvänligt användargränssnitt.

5. Skapa översikt och förståelse för hur arbetet går
Utmaningen för stora kedjor är att alla lokala enheter måste med på båten – ur alla aspekter. Det duger inte att några halkar efter med kraven på miljöhantering, några andra med kraven på god arbetsmiljö och en tredje grupp med gällande konceptkrav. Se till att använda stödsystem där man kan förstå efterlevnadskraven på djupet. Det först då du kan avgöra var resurser behöver sättas in.

Det är svårt men nödvändigt att driva förändring och säkerställa efterlevnad i stora kedjor. Det krävs en god balans mellan å ena sidan målstyrning, detaljgranskning, kontroll, och tillit, professionell handlingsfrihet å den andra. En ny form av styrning som tar det bästa från två världar och stöper det i ett digitalt och kostnadseffektivt format.

Den pågående transformationen inom fordonsindustrin kräver att de stora kedjorna kan anpassa sig både snabbt och enkelt. Är du intresserad av det här ämnet? Följ mig Peder Söderlind eller Martin Lindqvist på LinkedIn.

Logistik & Transport är Nordens ledande mässa och konferens för alla som tillhandahåller transport och logistik. Branschen är mitt inne i en förändring som succesivt kommer att fortsätta de kommande 10 åren. Så mycket vet vi. Säkerhet, automatisering, elektrifiering och effektivisering gick som en röd tråd genom mässan 2018   

Det alla företag har gemensamt är att de just nu är mitt uppe i ett paradigmskifte där både interna och externa processer digitaliseras och automatiseras. Samtidigt står frågor om hållbarhet, miljöpåverkan och energieffektivitet på allas agenda. Branschens kunder vill att deras gods transporteras på ett säkert och schysst sätt. Alla flyttar gods på ett eller annat sätt – och därmed blir hållbarhet en av de viktigaste konkurrensfördelarna.

Det är slående hur tydligt utmaningarna inom branschen är kopplade till trygg och säker arbetsmiljö. Och framförallt hur väl företagens övriga kontrollsystem behöver integreras med systematiskt arbetsmiljöarbete och riskanalyser.

Hållbarhet inom logistik handlar självklart om miljöpåverkan och energieffektivitet. Men allt fler företag ser även sambandet mellan god arbetsmiljö, lönsamhet och varumärkesskydd. Personskador, godsskador och driftsstopp är dyra. Människor som blir sjuka är dyrt. Ett skadat varumärke är mycket dyrt. Automatisering, robotisering, elektrifiering var även det tydliga trender och för oss är det viktigt att förstå samspelet i yrkeslivet mellan robotar och människor.

Många företag består av ett stort antal arbetsplatser vilket är utmanande eftersom de, utöver att de ansvarar för många medarbetare, har ett gemensamt varumärke att värna om. Det duger inte med att ”nästan alla gör rätt”. För att kunna säkerställa dessa kvaliteter behövs systematik. I annat fall kan ledningen inte skapa sig ett heltäckande beslutsunderlag eller en väl fungerande kvalitetsstrategi.

Integrerade tjänster för god arbetsmiljö och riskanalys med övriga kvalitetsdata kommer inom några år att vara norm på företag. Allt fler analytiker är ense om att de företag som blir vinnare i ”hållbarhetsracet” även kommer att stå som marknadsledande. En digital transformation kan bidra till en transparent strategi för kundens transporter och skapa nya möjligheter.  Detta ger sannolikt kunden en känsla av säkerhet, vilket i sin tur leder till både nya och återkommande kunder, och i slutänden – högre försäljningssiffror.

Den pågående förändringen inom logistik och transport kräver att stora företag kan anpassa sig både snabbt, smidigt och enkelt. Om du vill läsa mer om det här ämnet, följ mig, Peder Söderlind, eller Martin Lindqvist på LinkedIn.